Göteborgsposten – 29 februari 1860, sida 2

på väg till Sverige för uppköpande af kano ner härstädes för Sardiniens räkning. Naturhistoriskt. I Wermlands-Posten af d. 25 Februari läses: Till W erml. Naturhistoriska föreningens museum i Karlstad har i dessa dagar blifvit insändt från hr P. H. Uggla ett exemplar af Lappugglan (Strix lapponica Sparrm. Str. barbata Pall.) skjuten vid Gustafsvik. Denna temligen sällsynta och vackra uggla, som utmärker sig för sina stora, cirkelformiga, askegrå ögonkretsar och sin storlek (24--27 tum), har några gånger förr varit skjuten här vid Wenerskusten. Hon tillhör dock egentligen skandinaviens nordliga provinser och åtföljer ofta Fjell-lemlarnes tåg. År 1839—40 var hon ganska talrik i alla Lapplands skogar. Vid Horndals fabrik i Dalarne blef hon då i November skjuten under högst egna förhållanden. Hon anföll nemligen en arbetare, som var sysselsatt med dikning och försökte angripa honom iryggen. Sedan han befriat sig från den obehagliga gästen, skyndade han hem efter en bössa; under tiden blef ugglan qvarsittande. Återkommen aflossade arbetaren sin bössa, men sköt bom; han gick åter hem för att ladda, och ugglan afbidade under tiden tåligt hans återkomst, då hon äfven dödades. Vintertiden träffas hon dock längre isöder. Utom vid Karlstad har hon äfven denna tid. blifvit skjuten vid Fiholmen i Södermanland, och till och med i Preussen har man en gång traffat henne. Föröfrigt lärer hon vara allmän vid Lenafloden i Asien och på Kamtschatka. Denna ugglas fortplantningszon går likväl ej längre i söder än till Luleå och Umeå Lappmarker. Vid Jockmock i Luleå Lappmark blefvo för några år sedan hanne och hona skjutna. Honan skjöts, liggande på ett ägg, som var lagdt i en murken tallstubbe, utan något skylande tak. Apgget var hvitt, stort som. ett uf-ägg. Vid sidan af stubben låg det andra ägget på mossan oskadadt. Hannen blef en längre tid derefter skjuten midt på dagen. Fortplantningszonens södra gräns kan således antagas ligga vid ungetär 639 nordl. bredd. — Ehuru denna uggla är en nattfogel, är hon likväl ej särdeles besvärad af dagsljuset; hon är nemligen nödsakad att i de norra trakter, der hon vistas, flyga ut under de långa. ljusa sommardagarne, för att skaffa sig föda. Hennes ögon äro derföre små och ligga djupt. Men äfven i skymningen kan hon säkerligen äfven jaga, såsom andra nattugglor, ty man måste ihågkomma, att i hennes egentliga hembygd är under flera månader nästan ingen annan dager öfver skog och mark, än det ljus stjernorna och norrskenet sprida. Artisten Zoll, som för närvarande uppehåller sig i E-gelholm, är der fortfarande flitigt sysselsatt. Han har nyligen fullbordat ett laxfiske vid Laga-ån jemte en mindre genretafla, föreställande interiören af en bondstuga. En något större genre-tafla är nära att afslutas i Zolls atelier, och föreställer densamma äfvenledes en bondstugu-interiör och kan betitlas: Icke så farligt. En liten 4-års pojke har nemligen under lek fått en spink iden bara foten, sitter, med ömklig uppsyn och framsträckt ben åt den på knä framför honom hvilande modren, på en stol, bakom hvilken står barnets äldre deltagande syster (vacker bild). Midtemot gruppen står en nägra år äldre bror till den lidande gossen, stödjande sig legerement på ett bord och betraktar med leende och gäckande mine hela olyckan. Fadren, obekymrad om allt, utom sig sjelf, vänder ryggen åt familjen och tänder sin pipa vid spiseln. — Förenämnde taflor lära med första bli afsända till åtskilliga konstföreningar inom riket. Om Visingsö meddelar Grenna tidning följande: Det af Pehr Brahe grundade i Grenna tidn. förlidet år omnämnda, sockenmagasinet på Wisingsö, hvilket under grefvens tid utgjorde 3,000 t:r spanmål, finnes ännu (jem