Göteborgsposten – 22 februari 1860, sida 1

Tre millioner är otvifvelaktigt en stor summa, absolut sedd, men betraktas den relativt eller i jemförelse med andra talförhållanden, så är den högst obetydlig. Hvad man i första rummet befarar är att de nu fast placerade summorna skulle blifva uppsagda; men inteckningarne på landet uppgå ej till mer än 300 millioner, och de i stad antagligen till 50 millioner, så att 1 million om året, som nu är i fråga, ej skulle göra mer än 4 procent deraf. Ett sådant deplacement är ej af stor betydenhet. Jemför man fluktuationerna mellan exporten och importen för olika år, så finner man huru ofantligt betydliga dessa äro i mån af konjunkturerna. — Fluktuationen från 1852 till 1853, blott å varuexporten, 8 millioner rdr, från 1853 till 1854 17 millioner och från 1854 till 1855 20 millioner, detta allt i stigande. Märk väl hvilken ofantlig skilnad det är, och hvilken obetydlighet det är, som man nu söker. De nästföljande åren inträffade åter lika fluktuationer. 1856. föll exporten 15 millioner, 1857 14 millioner och 1858 8 millioner. Till någon tröst anför jag, att detta sista dock var 17 millioner högre än 1852 års export. Det inhemska lånet reducerar sig således till en obetydlighet, i jemförelse med andra förhållanden. Jag vill anföra några exempel på lån, som upptagits i andra länder. Under det jag medgifver de stora skilnaderna mellan dem och oss, vågar jag tro, att iemförelsen dock i någou mån kan vara upplysande. I Frankrike upptogs ett lån af 500 millioner francs; detta land har 10 gånger större folkmängd än Sverge; om vi således reducera lånet i mån deraf, så blir det 50 millioner francs, eller 35 a 36 milliordr; men här är fråga blott om 1 million. Preussen upptog 30 millioner Thaler, hvilket efter enahanda reduktion svarar mot 16 millioner i Sverge. Belgien upptager nu 45 millioner, hvilket för Sverge ungefär svarar mot 25 millioner rdr. Dessa summor visa huru stora anspråken i dessa länder varit, och emot hvilka de svenska äro mycket små, hvilket jag anser vara en förtjenst, emedan man bör gå försigtigt till väga i början. För att visa, att man ej ute gått till väga med samma försigtighet, utan att lånen der inneburit allt för stora lockelser, får jag erinra, att det franska lånet utlemnades till 60 francs 50 centimer, men nu gäller 70 francs 50 centimer, så att subskribenterna vunnit 10 proc., och att i Belgien lånet erhölls till 93,,,, som förut är nämndt, hvilket ock-å hade till följd att regeringen fick anbud på 457 millioner, liksom att i Frankrike erbjöds fyra gånger den önskade upplåningssumman. Jag har härmed velat visa, att vår upplåning är så måttligt tilltagen, att den ej innebär någon våda för industrien. Men det är omöjligt att för närvarande få penningar, säger man, då det är kändt att penningar kunna placeras mot mycket högre ränta. Härom är det omöjligt att absolut bestämma något, och jag vill ej uttala någon bestämd förmodan i detta hänseende eller gifva någon moralisk garanti för att den inhemska upplåningen skulle inbringa mycket, men förhållandena synas likväl ej antyda, att saken är hopplös. Det har visat sig, att temligen betydliga summor kunnat upplånas under åessa åren. Stockolms stad har till exempel upptagit ett lån på 1,100,000 rdr å 5 procent för vattenledningen, som ej får uppsägas förr än om 10 år. Vidare äro i bankerna innestående på depositionsoch löpande räkning 18 3 19 millioner. Det erkännes obetingadt, att dessa medel till största delen äro sådana, som ej skulle söka statsobligationer, utan som hållas i bankerna för att vara rörliga och lätt disponibla, men någon del deraf torde dock vara insatt af sådana personer, som göra afseende på räntan och säkerheten och som ej vilja vlacera dem i inteckningar, för att slippa dermed förenade omgångar samt val och vård af dokumenter. Blott en liten del af förenämnde summa skulle förslå. Vidare skulle banken finna nyttigt att place ra någon del deraf till reservoch grundfond i stats: Tobligationer. Slutligen vill jag nämna ett förhållande af ännu större vigt. Våra allmänna kassor, hvilka för sina fonder hufvudsakligen afse säker placering och bestämd ränta, innehafva ganska betydliga belopp I Enligt af finanskomiten lemnad upplysning, ega de I kassor, som granskas af rikets ständers revisorer, 3(