Göteborgsposten – 21 februari 1860, sida 2

set, 78,000 rdr för en qvarnoch bagerianäggning i Karlskrona. De äskade beloppen ill pensions-staterna för embetsoch tjenstemännen beföllos jemväl efter votering, hvarsmot anslaget för flottans gemenskap nedsattes till 90,000 rdr. Till Konstitutionsutskottet har rikslagsfullmäktigen P. F. Mengel ingifvit tvenne motioner: den ena om ön sådan ändring i 39:de paragrafen riksdagsordningen, det må ordföranden i rikets ständers utskott och andra delegationer utses genom val, och således det ridderskapet och adeln tillagda ordförandeprerogativet afskaffas; den andra om ändring i 52 8 regeringsformen och 24 8 riksdagsordningen, hvarigenom bondeståndet må tillerkännas rättighet att, i likhet med de andra riksstånden, utse och förordna sin sekreterare. Denna sista fråga dykar ständigt upp på hvarje riksdag, för att åter sjunka, af brist på konungens sanktion, hvilken alltid vägras. Det kan omöjligen vara annat än oformligt att ett stånd är berötvadt rättigheten att sjelf utse sin sekreterare. Det är ett af konungamaktens sista obehöfliga och onyttiga prerogativer, vid hvilket den dock håller sig fast med oeftergiflig seghet. Man får visserligen medgifva, att regeringen i sina val af sekreterare sökt så mycket som möjligt villfara ståndets egna önskningar, väl vetande att hon. sjelf skulle lida af att genast i det hedervirda ståndet skaffa sig en så att säga personlig opposition; men hon har rättighet att äfven göra sitt val i strid mot ståndets åsigter och bästa, och denna rättighet kan hon gerna afhända sig utan någon risk, ty hon stärker icke sig sjelf dermed, utan tvärtom något försvagar sig, emedan hon alltid måste betraktas med ett visst misstroende, då hon så envist fasthåller vid ett tomt sken. : Öresundstullens borttagande har i hög grad hindrat Helsingör uti dess industriela och kommersiela framåtskridande. Sålunda uppgår enligt den nyss vidtagna folkräkningen invånarnes antal derstädes nu till omkring 8,500. År 1855 hade staden en folkmängd af 9,097 själar; antalet har således på dessa få år minskats med ej mindre än 600 personer eller 6 och en half procent. Svenskar i Södra Amerika. Enl. uppgift från vederbörande konsnlat äro för närv. I följande svenskar bosatta i Montevideo och Buenos-Ayres. I Montevideo: Leonard Åkerblom (fil. doktor), J. P. Andersson (skräddare), I Th. Rydqvist (kofferdikapten), Gustaf JacobIson (urmakare), Sam. Blixen (kontorist), ÅA. I Calen (urmakare), A. G. Olsson, A. Aug. I Widberg (urmakare), F. A. Dahlström, E. Michaelsson (hospitalsläkare), I Buenos-Ayres: IC. G. Sundblad, Ernst Åberg (med. doktor), Carl. Aug. Sjöberg, Nils Peter Rosenblad, I Johan Mauritz Blomberg, Gynder Steffensen, Claesson, Anders Wallqvist, Pedro Lonch (?), Carl Johan Bader, David S. Halberg, Nils Flemming, Carl Bohman, Johan Emil Billbergh, Aug. Sanderson. Brandsignaler. Som ett nytt och lysande Ibidrag till historien om det abderitiska och oroande oväsende, som uppföres vid en eldsvådas utbrott i våra städer, följande nämnas. Vid senaste eldsvådan i Upsala d. 13 d:s, hvilken utbröt kl. -!,12 på dagen, var man omkring kl. 4 e. m. herre öfver elden Icke dess mindre fortsattes klämtningen hela qvällen och natten samt upphörde först kl 1,6 påföljande morgon. wo Or RH mm Sjön Wenern, hvilken ej sedan 185: helt och hållet legat, skall numera vara så is belagd, att man trodde sig i början af denn: vecka kunna köra densamma från Westergöt I Ut 1 11 MKT a