Göteborgsposten – 15 februari 1860, sida 1

så skulle jag ju endast behöfva föreställa mig glädjen af. ert sammanträffande, lyckan af att få återskänka åt er kärlek den begråtne sonen, för att efter hvarje missöde, hvarje slag, åter resa mig med föryngrade krafter. Gud, som ingifvit mig denna tanke, skall äfvenledes kröna mitt företag med framgång! Sir William förd. ett par gånger den afmagrade handen öfver pannan. Den scen, som Henrys ord nyss beskrifvit, hade så många gånger framställt sig för honom i hans ensliga drömmar. Han hade ofta betecknat sitt hopp som dårskap; att nu höra en annan återupplifva detta hopp, måste inverka mäktigt uppå honom. — För honom tillbaka hit, till min graf, Henry, sade han, och från djupet af densamma skall jag välsigna dig! Beskrif honom mina lidanden och min kärlek ; säg honom, med hvilken faderlig ömhet mitt hjerta längtade efter honom och att alla mina tankar voro riktade på honom. — Sir William . . . bästa sir William! afbröt Henry Ashton, tala ej om att dö! — En aning säger mig, att vi icke mera skola återse hvarandra; men var lugn, jag skall hvarken glömma de rättigheter, som tillkomma min son, eller er lycka. Jag väntar om tre dagar min notarie, för att sätta upp mitt testa