Göteborgsposten – 11 februari 1860, sida 1

Riksdagen. Plena den 4 Februari. Ridderskapet och Adeln. Till dehandling föredrogs sammansatta Lagsamt Allmänna Besvärsoch Ekonomi-utskottets betänkande N:o 1, i anledning af K. M:ts nåd. skrifvelse med öfverlemnande af förslag till tvenne årgångar nya predikotexter och till ny kyrkohandbok. Hr Carlheim-Gyllensköld föreslog att med diskussionen öfver detta betänkande borde anstå till dess Högvördiga Presteståndet, som i en fråga som denna borde ega bästa kännedomen, fattat sitt beslut. Diskussionen häröfver påginge nu på aftonen som bäst. I detta hr Gyllenskölds förslag instämde hrr Tersmeden, N., Adelborg och Estenberg. Emot förslaget, såsom alldeles obehöfligt, yttrade sig frih:ne Creutz, Cederström, R., och hr Adelborg. Vid framställd proposition blef förslaget antaget. Härefter förekom samma utskotts tillstyrkande betänkande N:o 2, i anledning af väckte förslag, att den Heliga Nattvarden må kunna omedelbart efter skriftermålet, före den allmänna gudstjensten, utdelas. Hr Tham, C., motsatte sig denna af utskottet tillstyrkta förändring, hvilken förordades af grefve Sparre, E., hrr v. Koch och Carlheim-Gyllensköld, på den grund, att då på lera ställen Nattvarden utdelades å andra tiler än de i Kyrkolagen föreskrifne, så vore utskottets förslag: att Rikets Ständer måtte för sin del besluta utfärdandet af en författning, hvarigenom stadgas, att, när i någon församling pastor med församlingsboerna öfverenskommer, att å någon viss Söndag, med utseende å särskilda omständigheter, den Heiga Nattvarden må omedelbart efter Skrifternålet och före den allmänna Högmessogudsjensten utdelas, ege vederbörande Domkapiel, uppå derom gjord hemställan, att, utan ninder af Kyrkolagens föreskrift, efter pröfung af de uppgifna skälen, till en sådan förindring i den gällande ordningen för gudsjensten meddela tillstånd, ett legaliserande ut det på flera ställen vedertagna bruket. Taarne ville dock förena sig om en återremiss,