Göteborgsposten – 9 februari 1860, sida 2

—Någon olycka hotar Harry. — Jag vet det, svarade Martin lugnt. Joe kunde ej uttrycka sin förvåning annorlunda än med att vidt uppspärra mun och ögon. — Han skall duellera! — Hvad vill det säga? frågade bonddrängen. Några ord voro tillräckliga att förklara honom hans herres fara, och den hederliga gossen svor, att han skulle hämnas, om något ondt drabbade Henry. — Nå, hvad tänker du göra? sade gubben och betraktade honom uppmärksamt under de buskiga ögonbrynen. — Jag skall skjuta ned alldeles som en kråka den, som dödar honom, vore han också den förnämsta mannen i hela landet! utropade Joe och slog på sin bössa. I ett ögonblick förändrade Martins anlets. drag uttryck; hans dåliga lynne lemnade rum för en välvillig mine. -Du får icke göra det, Joe, sade han, du får icke göra det. —Men jag skall göra det ändå! upprepade Joe beslutsamt. De fortforo en stund att gå bredvid hvarandra. Joe berättade öppenhbjertigt för den gamle, hvad han hade upptäckt om natten i ka