Göteborgsposten – 9 februari 1860, sida 2

plananläggning och har en betydelselös intrig men handlingen är liflig och de inflätade ku pletterna i afscende på musiken behagliga styckets personal utgöres endast af 3:ne perso ner, M:11 Harling fru Brandt och hr Pettersson hvilka spelade med raskhet och lif. I afton gifves ett större historiskt dra ma, efter Alexandre Dumas bekanta romar I Drottning Margot, i hvilket hr Lichtenber jåtagit sig hofnarrens roll. . I VetenskapsochVitterhetssamhället Lektor Ljungbergs föredrag i förrgår afton behandlade, såsom vi förut nämnt, Filosofiens begrepp och hufvudformer. Talaren började med att bestämma filosofien såsom den enda egentliga vetenskapen, eller ett förnimmande, fullkomligt såväl till klarhetsgraden som till omfattninl gen. I denna mening kan filosofien blott tillI komma det högsta väsendet, i dess egenskap laf allvetande. Menniskans filosofi deremot är alltid behäftad med inskränkningar, — dock kan äfven hennes förnimmande höja sig till filosofi, försåvidt det sammanfaller med det gudomliga förnimmandet. — För möjligheten jaf filosofi i dess högre mening fordras att vetandets föremål, det sanna varat, icke är något materielt eller utsträckt, d. v. s. något i rummet existerande, ty antingen man nppfattar rummet såsom begränsadt eller obegränsadt, invecklar man sig i motsägelser, hvilka bevisa att rummet icke är det sanna varat, utan endast en form, hvarunder det ändligt förnimmande väsendet, menniskan, på en viss lägre ståndpunkt uppfattar varat. Icke heller kan vetenskapens objekt existera i tden, d. v. s. vara något vexlande och föränderligt, emedan detta skulle upphäfva vetandets egenskap at att vara konstant, oföränderligt och ullmängiltigt. Då således vetandets objekt, det sanna varat, icke är något sinnligt, återstår blott att fatta detsamma såsom rent andligt, eller en bestämd form af lif och sjelfmedvetande. Efter en klart genomförd bevisning häraf vidrörde Tal. de anledningar, som hos menniskan framkalla behofvet af och sträfvandet efter filosofi, — hvarefter Tal. öfvergick till en kort framställning af de former, under hvilka filosofien uppträdt, såväl i afseende på objektet som kunskapskällan. I förra hänseendet uppstår filosofien under formen af idealism eller realism, och i det senare såsom empirism eller rationalism. Så långt hade talaren hunnit, då han plötsligen, på det mest ofilosofiska sätt i verlden, erinrade sig om tillvaron at tid och rum och förklarade föredraget slutadt, just då man som ifrigast önskade fortsättning deraf. Framställningen utmärkte sig fördelaktigt genom klarhet, reda och precision i uttrycken. Af hela detta dunkla, konstiga och lärdt klingande frasmakeri, som gör vår tids filosofi så afskräckande, förmärktes knappast ett spår. De talrika åhörarna och åhörarinnorna torde också, tack vare detta hans berömvärda sträfvande efter tydlighet, ha funnit filosofiens abe vida mindre obegripligt än de haft anledning att befara och ref. är öfvertygad att många bland dem med otålighet motse en fortsättning. Länsstaten. Till häradsskrifvare i Göteborgs fögderi är tjenstförrättande häradsskritvaren OC. G. von Wachenfeldt utnämnd, samt till häradsskrifvare 1 Norrvikens fögderi kronofogden C. E. Kleberg. Stiftets Elensentar-läroverk. Filosofie kand. J. D. Magnusson har af Konsistorium blifvit förordnad att, under den återstående delen af terminen, ifrån den 30 sistl. Januari, bestrida den del af adj. mag. LI. A. Bergs tjenstgöring vid härv. högre elementarläroverk, motsvarande 14 timmar i veckan, hvarifrån denne, på apsökan, erhållit tjenstledighet, till vinnande af bättre tid för att afsluta katalogiserandet af elementarläroverkets bibliotek. Från Stiftet. Vid anställd arrendeauk