Göteborgsposten – 9 februari 1860, sida 1

britanniens största underjordiska skatt, hvilken inom kort skulle göra landet till det första och mest ansedda i verlden. Uppfinnaren af spinnmaskinen, den fattige barberaren R. Arkwright, hade dock redan, sedan han tagit patent på sin uppfinning, inom kort förvärfvat sig en förmögenhet af nio millioner riksdaler; han dog år 1792 i Crumford på sitt furstligt inredda slott. Genom dessa engelska uppfinningar afgjordes ej allenast bomullens seger öfver linet — genom maskinens seger öfver handarbetet i allmänhet åvägabragtes en fullständig omgestaltning af det borgerliga och sociala lifvet. Med spinnmaskinen spinner nu en enda person på en dag lika mycket som Hinduern med sin enkla inrättning på ett helt år, likasom man nu på tvenne dagar bleker tyger, hvartill man förut behöfde sex å åtta veckor. I engelska grefskapet Lancashire användes till väfvande af calico årligen lika mycket bomullsgarn som 20 millioner spinnerskor skulle kunna producera med sin spinnrock. De nyare spinnhjulen hafva 1,000 till till 1,100 spindlar och spinnerier med 10,000 spindlar äro äfven annorstädes icke någon sällsynthet. I dessa nutidens palatser af sju våningars höjd och med salar, i hvilka en hel bataljon soldater skulle beqvämt kanna exercera, der maskinerna rena, kamma och spinna bomullen, samt tvinna, upprulla och afhaspa garnet, under det i jen annan jättesal hundradetals väfstolar bullra, likaledes satta i gång af ångan — i dessa bomullsfabriker firar nutidens gudinna Industrien sin största triumf. Jernet och stenkolen, gasen och ångan hafva der i förening blifvit menniskans lydigaste tjenare. Hon endast hopknyter den sönderslitna tråden, befaller maskinen stå stilla eller arbeta och förelägger naturkrafterna blott det pensum, som dessa skola förarbeta. Man kan af följande uppgifter se hvilka jättelika dimensioner bomullsindustrien tagit i England: