Göteborgsposten – 9 februari 1860, sida 1

bara påträffade han bomullsband af 2 händers bredd, hvilka gingo och gällde såsom landets lagliga mynt 1 Uanzango utgöra 1,200 st. bomullstyger, hvardera af 6 fots längd och 3 fots bredd, den årliga skatt, som den fria befolkningen betalar åt regeringen. I Sudan firgar man förträffligt med indigo. Ej allenast rå bomull, utan äfven blåa och blårandiga bomullstyger tillhöra de varor, som från det rika Sudan utföras till det nordliga Afrika. En öfvad Hinduerhand spinner en så fin bomullstråd, att fyra sådana kunna tvinnas tillsammans, innan de blifva så tjocka som en af våra finaste maskintrådar. De indiska vätvarne kunna sätta upp sin enkla väfstol i hvilket rum som helst, tillochmed under ett träd i det fria. Tvenne valsar hvila på fyra i jorden nedslagna pålar; genom varpen äro instuckna tvenne väfstickor, hvilka fästas ofvantill med tvenne snören vid det träd, i hvars skugga väfvaren arbetar, medan nedtill tvenne snören äro bundna vid arbetarens stortår, hvarigenom han skiljer varptrådarne från hvarandra och inför inslaget. Den glänsande hvitheten åstadkommes genom egendomliga sköljningar och blekningar, hvilka af traditionen bibehållits från lång tid tillbaka. De friska vackra färgerna på de med landskap, djur eller blommor målade sitstygerna äro beundransvärda och dessa färger utföras dock vanligen af barn; hinduernas penslar bestå icke af fina hår, utan blott af ett tunnt, tillspetsadt bamburör, på hvilket finnes en bomullstuss, genomdränkt med den bestämda färgen. Målaren kramar vid behof tillsammans ,tussen, för att låta färgen flyta efter rorets spets. Österlänningarne hafva i väfveri och tryckeri varit våra läromästare; de hafva tusenårig oöfning och billigare handarbete — ty arbetslönerna i Indien och Kina uppgå endast till en tiondedel af de engelska; — allt detta oaktadt och fastän de ha bomullen på platsen, har likväl den europeiska kulturen -lyckats i detta afseende öfverflygla den gamla indiska. Redan år 1832 skickade England till Indien och Kina bomullstyger till ett värde af 1!, million pund sterling (c:a 27,000,000 rdr rmt)! År 1836 utförde England till Ostindien bomullsvaror för 2,582,000 pund sterling, och Kina mottog samma år 10 millioner alnar hvitt, 2!, millioner färgadt bomullstyg och 3 millioner skålp. garn. Portugiserna voro de första, som förde bomullstyger till Europa; den holländska näringsfliten efterapade dem, derpå följde Tyskarne, som anlade riktiga kattunfabriker; Engelsmännen kommo sist, men deras skarpa blick hade snart insett bomullsfabrikationens vigt, samt deras praktiska snille uppfunnit de maskiner och verktyg, med hvilka den flitigaste väfvare och skickligaste spinnare ej kunde inlåta sig 1 täflan. Richard Arkwright uppställde år 1775 sin bomullsmaskin, hvilken dock ännu endast drefs med hästkraft; men samma år gjorde James Watt ångmaskinen ätven lämplig för industrien, och i de ofantliga stenkolslagren påträffade man snart Stor