Göteborgsposten – 3 februari 1860, sida 1

Familjhemligheten.) Roman af J. F. Smith. — Och kan ni säga detsamma om den unge mannen, som var. med min bror, er barndoms lekkamrat, er förste vän? — Han har aldrig sagt mig, att han älskar mig; men jag fruktar det är så! — Fruktar ni det? — Ja! Finns det väl någon större olycka än den att vara älskad af en person, som man ej kan annat än värdera? att veta sig ofrivilligt såra honom med att nödgas moderera uttalandet af sina känslor och tankar, af fruktan att han kan tolka dem orätt? Miran är af naturen god och ädel, och ni har sjelf sett, huru orättvis hans dårskap kunnat göra honom ! — Ni bar rätt, Ellen, sade sir William, beundrande hennes okonstlade öppenbjertighet; den kärlek som vi ej kunna besvara är verkligen en olycka; och för att skona er från en sådan smärta, skall jag sjelf underrätta er kusin om ert förhållande till Henry Ashton. Hvad er indiske beundrare angår, tror jag att underrättelsen skulle komma för sent! ) (Forts. från N:o 1—4, 6—27).