Göteborgsposten – 31 januari 1860, sida 3

stora hinder att öfrvervinna, kEnropa har sma ögon riktade på oss; men det skall ntan tvifvel lyckas det sunda menniskoförståndet och fosterlandskärleken, att under Victor Emanuels baner besegra dessa svårigheter. — En hög officer skrifver i ett bref, att den piemontesiska regeringen inberäknadt de lombardiska soldaterna, som Österrike måste af-keda, kan förfoga öfver en arme af 130,000 man. Räknar man härtill kontingenten för 1860 års uppbåd, hvilken kontingent nu (från både gamla och nya provinserna) lemnar 25,000 årligen, så uppgår hela effektiva styrkan till 155,000 man, utom de frivilliga. — Herå Mazou, utgifvare af tidningen TF Avenir i Nizza, som talade för Savoyens och Nizzas anslutning til: Frankrike, har erhållit sträng befallning att inom tre dagar lemna sardimska terriqoriet. Hr Mazou är fransman samt eger stor talang och energi. Det tyckes vara något eget, att en liberal styrelse, som ständigt och jemt proklamerar friheten, skall behöfva tillgripa sådana våldsamma åtgärder, hvilka uppreta allmänheten och göra folket mera böjdt för att verkställa Savoyens anslutning till Frankrike. Den sjelfrådige gnvernören lärer ock tått en tillrättavisning från högre ort, hvilket är så mycket mera sannolikt som, enligt hvad telegrafen redan förmält, underhandlingar om Savoyens afträdande pågå mellan Frankrike och Piemont. Underrättelsen om att Cavour blifvit utnämnd till förste minister, har i hög grad uppretat Österrikarne. Den sardinske statsmannen jemföres med Cartouche och Schinderhannes (en bekant tysk röfvare), och Fransmännen samt Engelsmännen förklaras som hans medbrottslingar. I de högsta cirklarne i Wien tror man fullt och fast att kriget åter skall börja till våren, då det är klart, at! man skall söka fördrifva Österrikarne ur Venedig. Man påstår, att den kejserliga sty re!sen för några dagar sedan afsändt en skrif velse till Paris, i hvilken man ville förmeda att kejsar Frans Josef ytterligare yrkat pi fullföljandet af alla stipnlationerna i Villafranca fördraget. Kejserliga hotvet är ytterligt upp retadt, och det är derföre icke omöjligt, at något steg kan tagas, som kommer att led: till en katastrof. -— En Milano-tidning skrif ver: Händelserna gå sin jemna gång. Öster rike, som står på punkten att förlora Vene tien, förnyar sina godtyckliga häktningar Francesco Baldisserollo, f. d. krigsminister, d: venetianska republiken ännu fanns vid lif har nyligen blifvit fängslad af polisen jemt flere andra, hvilkas namn man ej känner Flere venetianer kunde endast liksom genon ett underverk komma ut från Venedig oci ha inträffat i Mailand. Andra väntas hvarj dag. Från Rom berättas, att kardinal Antonell uppgör budgeten för år 1860, samt beräkna inkomsterna till 14,447,950 kronor och utgit terna till 15,055,547. Deri blir således et deficit af 607,597 kronor. Inkomsterna är beräknade på att Romagnan ailtjemt skal lutgöra en del af Påfliga staterna, men det ä tydligt, att inkomsten af dessa provinser, sor lutgör 1,800,000 kronor, måste afdragas, oc tillföljd deraf skall hela deficit uppgå ti 2,500,000 kronor (omkring 22,500,000 rdr TRäntan af 1860 års allmänna skuld är ned T satt till 200,000 kronor och utgifterna fö militären till 400,000. Denna sista snmm lär i sanning alltfor ansenlig för en fredli styrelse. Och huru skall det stora defic kunna betalas, om det katolska Europas gi mildhet skulle upphöra? I våra dagar ska Jutbetalandet af Peters-penningen, som åt I börjat upptagas af de tyska och irländsk ; andliga, icke fortfara länge. Ryssland tillkännagifver nu officielt si I både konsoliderade och sväfvande statsskul L tillsammans utgora 1,463,608,534 rubel. — !ZH09900——— om 14 LE