Från Utlandet. Moniteuren medde!ade d. 25 dennes franska finansministern Magnes berättelse till kejsaren om de allmänna resultaterna af finansförvaltningen. Det fordna Deficit har, som det heter, betydligt förminskats. Före 1848 fanns ett deficit at 292,543,003 francs och 1854 ökades detta (genom kriget i Orienten) med 186,033,822 fr, så att vid sistnämnde års slut Aela deficit utgjorde 886,854,949 fr. Sedan dess har intet år utvisat någet deficit, tvertom har 1855 gifvit ett öfverskott af 394 millioner, 1856 af 112 mill. och 18357 af 39 mill. Den sväfvande skulden har ej vuxit sedan 1855; den hotade att öfverskrida en milliard, men har förminskats till 750 mill. och skall inom kort gå ned till 700 mill. 1858 års budget visar en inkomst af 1,867 och en utgift at (oaktadt kinesiska kriget och stora allmänna arbeten) blott 1,855 mill. fr., alltså ett öfrverskott af 12 mill. 1860 års budget har blifvit voterad med ett öfverskott af 896,000 fr. Frankrikes bank har en metallisk valuta af 551 mill. Att dessa hymner på prasa och stora loford öfver den förträffliga finansförvaltningen förnyas hvarje år, förstås af sig sjelft; men det är mera märkvärdigt att samma glömska begås med samma regelbundenhet. När t. ex. herr Magne berömmer sig af att den fransyska budgeten ej mera slutar med ett deficit, utan tvertom nästan med ett ofverskott, glömmer han efter vanlighoten att tilllägga, att den ordinarie budgeten under hans förvaltning årligen stigit från 6 till 700 mill., hvilken tillökning i de skattskyldigas ögon torde mera än uppväga det nämnda ideala öfverskottet lat 12 å 20 mill.; likaledes glömmer herr Magne, när han talar om den sväfvande skuldens minskning med 150 millioner, att samtidigt dermed den konsoliderade skulden ökades med 3 milliarder, hvilket torde utgöra ett litet streck i beräkningarne. Men oberäknadt denna lilla glömska, och tillochmed till trots af densamma, kan den Magnoska berättelsen ej förfela att gora ett godt intryck såväl i imsom utlandet, alldenstund den är uppsatt med mycken skicklighet och gifver den bästa tanke om finansministerns skicklighet. — Kejsaren har tillskrifvit Baroche ett egenhändigt bref, hvari han tackar honom för han energiska genomförande af handelsfördraget, under den korta tid han ad interim innehade utrikesportföljen. Underråttelsen om marskalk Vaillants återvändande från Italien till Frankrike förklaras nu vara ogrundad. — Krigsföraaltningen låter uppköpa ett stort antal hästar i Algeriet och Tunis. — Den 21 Januari hölls i Tuillerierna en messa för Ludvig XVI:s själaro, och kejsaren bevistade äfven detta år högtiden. -— Kejsaren har beslutat, att medaljen för fälttåget i Italien skall bäras näst Hederslegionens dekorationer, militärmedaljen och IS:t Hela-medaljen. Den skall iföljd deraf räk: nas före alla andra utländska ordnar. I Turin tågade studenterna d. 21 under Thöga bifallsrop för Victor Emannel, Cavowm I loch Garibaldi till den nye ministerpresidenter loch öfverlemnade honom en förtroendeadress Cavour yttrade i sitt svar: Vi hafva änm