Re ——— ——. Å.. nvXwmvvesveocn---—-—--——-———-eo mo förslag, som framställts för en ny portoberäkning, synes oss intet vara på en gång så naturligt, så enkelt, rättvist och i alla afseenden ändamålsenligt, som ett i dessa dagar af Wexiöbladet framkastadt, neml. att bestämma portot till 5 öre pr ord oberoende at afständet. Vid detta förslag gör Jönköpingsbladet det nödvändiga tillägg, att dock ett minimum af ord bör fastställas, t. ex. af 10, och att således ej något telegram skulle befordras under 50 öre. Dermed är äfven hela förslaget färdigt, och så väl uttänkt, att man svårligen lär kunna påfinna ett bättre. Må den som har mycket att telegrafera äfven betala efter qvantiteten, och den som skyndsamt blott vill hafva några ord afsända, njuta vederbörlig rabatt. Kan man tänka sig något enklare och mera praktiskt förståndigt! Det slår med häpnad som historien om Columbus och ägget. Må blott telegrafstyrelsen taga vara på detta ägg och framkläcka derur en ny portosats, hvilken ovilkorligen fnåste blifva till verkets fromma. Man skall måhända invända att portot är för lågt, att verket svårligen kan utan gifven förlust tillämpa ett sådant system. Men de under snart förflutna halfåret nästan stillastående nycklarne borde väl kunna tysta munnen för sådana invänningar; och klart som dagen torde det vara, att verket alltid skall hafva mera inkomst af att trådarne oupphörligt begagnas, äfven för ett ringa pris, än att de hänga sysslolösa och endast konversera med kråkor och skator. Efter det nuvarande systemet kostar ett ord, då man begagnar hela det medgifna antalet för enkel depesch, 10 öre; men det är just icke så mycket detta pris, ehuru äfven det inverkat, utan synnerligast den höga minimiafgiften af 2 rdr, som bortstött allmänheten från telegrafens begagnande. Låt deremot ordantalet vara fritt, med ett lågt minimum och bestämd afgift för hvarje — helst så låg som den föreslagna af 5 öre — och telegrafkorrespondensen skall hafva en helt annan framtid, än den som nu förebådas densamma. Länets fiskerier. Uppå anmälan af biträdande tillsyningsmannen å lånets fiskerier, tullförvaltaren i Marstrand hr frih. E. J. E. Uggla, har Konungens bfhde förordnat kustsergeanterne L. T. Wessberg, N. Sörensson, J. Hök, A. G. Bildt och M. L. Mellin, samt kustvakterne J. E. Erlandsson, S. J. Lillja, ÅA. H. Beyer, J. J. Linderot och H. M. Mattsson att hvar inom sina bevakningsdistrikter, för så vidt det är förenligt med deras ordinarie tjenstgöring, från och med detta års början biträda tillsyningsmannen i utöfningen af hans åligganden, att till honom lemna tillgängliga upplysningar för befordrande af ett ändamålsenligt storsjöfiske samt att, i hvad på dem kan ankomma, vaka deröfver att Kongl. Maj:ts nådiga fiskeristadga af den 29 Juni 1852 behörigen efterlefves. Uppbördsosh liqvidationsmötena för Bohus läns regemente under innevarande år äro af regementsskrifvaren utsatta att förEEE —L