Göteborgsposten – 26 januari 1860, sida 1

Allt detta är en naturlig följd dels af de omständigheter, som här ofvan påpekats, och dels af en annan, som vi framhållit vid flera föregående tillfällen, nemligen bristen på en verklig nationalbeväpning. Märkvärdigare är att den stora anglosachsiska republiken på andra sidan Atlantiska Hafvet, som icke är utsatt för att bli indragen i några europeiska förvecklingar och som är omgifven af svagare grannar, följer Europas monarkiskt-aristokratiska staters exempel och sålunda visar att hrr Cobden, Bright C:s öfvertygelse om den eviga freden såsom en omedelbar följd af den demokratiska principens tillämpning icke är alldeles ofelbar. De praktiskt förståndiga amerikanarne, som så väl begripa penningens värde, bortslösa ofantliga summor på sin landtoch sjömakt — vi säga ej landtoch sjöförsvar, då det hvarken inom eller utom kristenheten torde finnas någon makt, sem har den ringaste lust att angripa dem. Dessa summor tillväxa nästan lika hastigt som allt annat i detta mönsterland. Så stego utgifterna för landtarmeen under förlidet år, enligt officiella uppgifter, till tretton millioner dollars mer än år 1853 eller till 23,243,972 dollars — d. v. s, nära nog lika mycket som itgick för hela civilstaten, utrikesdepartemenet och diverse (miscellaneous) utgiftsposter. Nära nog hälften af republikens statsutgifter voro för armåns och flottans räkning. Och detta under fredstider! Fortsättes systemet i samma skala, torde vissa statsnäns spådomar om att Amerika en dag skall omma att äga lika stor statsskuld som Engand, komma att besannas. Annu-har allt arit godt och väl. Amerikanarne ha hittills arit förskonade från alla andra direkta skater än dem, som de särskilta staternas styreler pålägga. I republikens skattkammare inöto förlidet år åttioåtta millioner dollars, varaf femtio millioner voro tullafgälder, tjugo