Göteborgsposten – 25 januari 1860, sida 1

upprätthålla riktig ordning i begagnandet oc återplanterandet af skogen, på det ej kap talet må förstöras, hvartill våra efterkomma de hafva lika stor rättighet som vi sjelfva. Med de klimatiska förändringar, som ii träffa nästan öfverallt, der skogarne blifvy undanröjda, få vanligtvis folkets näringar e annan karakter. Akerbruket arbetar unde en helt ny, ovanlig väderlek och måste up gifva skötseln af många nyttiga växter oc husdjur, hvilka förut trifdes vida bättre; åker bruket har att kämpa mot vattenbrist elle inbrytande öfversvämningar, kan snart ej längr föda sina kreatur och icke mera gödsla sin tegar; fabrikanten och handtverkaren erhålle de landtprodukter han skall förbruka i min dre qvantitet och af sämre slag; hans före tagsamhetsanda stöter på de största lokal: hinder, t. ex. på börjande vattenbrist, hvilke på samma gång hämmar skeppsfarten oc handeln. Ja, till och med ett mindre ingrepI i den ursprungliga skogens täthet skall alltic vara at viäsendtligt inflytande på en befolk nings hela industriella lit. Detta inflytande har visat sig tydligast i Nordamerika, dei de stora skogarne under senaste tider under: gått mäktiga förändringar. När Desor föl nägra år sedan i Boston höll föreläsningar ötver de Förenta Staternas klimat och detsammas inflytande på menniskorna, förklarade han huru öfverhufvud allt hvad menniskan gör beror af vädret. Man frågar, hvarföre qvinnorna i Nordamerika tvätta hvarje vecka, hvarifrån det stora behofvet af pomada och hårolja förskrifver sig, hvarföre fortepianos, som blifvit tillverkade i Europa, efter kort tid blifva alldeles oanvändbara i Nordamerika och hvarföre snickrarne derstädes behöfva mycket starkare lim än de i Europa? Naturforskaren säger oss, att allt detta har en enda orsak, nemligen luftens torrhet och att denna större torka tilltager med den fortgående skogsförödelsen. Men det stannar icke vid så små förändringar; genom större uthuggningar af skogen inträda ofta så stora störanden i det ursprungliga klimatet, att den på letta klimats fortvaro grundade ekonomi och ndustri ofta måste alldeles afstanna. Menniskans uppfinningsanda förmår icke alltid tilläckligt afhjelpa de inträffade oredorna. Hon lukar under i kampen mot de lössläppta elenenterna. Det röfveri, menniskan begår gevom skogsuthuggningen, hämmas tusendefallt. listorien lärer oss, att menniskan öfverallt i lylika förödda länder hemfallit åt armod och selhet. Det är ett faktum, att man först i vårt rhundrade med allvar uppträdt emot den försvarligt långt drifna skogsförödelsen, och letta utgör ett dåligt bevis på menniskornas mtanka om sin egen säkerhet. Ty ej först nyare tider, utan redan för flere århundraen sedan hade man märkt faran; men de arnande stämmorna förblefvo ohörda. Humoldt säger i sin Kosmos: På värmefördelingens och meteorologiens område var i sluet af 15:de och i början af 16:de århundra