Göteborgsposten – 20 januari 1860, sida 1

tänkte infinna sig i prestgärden vid frukostdags och sedan göra ett besök på Carrow. Under det han höll på härmed, infann sig hans gamle och förtrogne kamrat, Joe Beans. — Är du redan uppe så tidigt, Harry? sade han, och strök till helsning den tjocka luggen ur pannan. — Ja, Joe; jag har sofvit illa och tror atten liten ridt skall göra mig godt. i — Hvad mig beträffar, så har jag inte sofvit alls. Henry betraktade förvånad den hederlige gossen, Det behöfdes också mer än en indigestion, för att hålla Joe Beans vaken. — Är du sjuk? frågade han. — Illa, sade Joe och gnuggade sig på bröstet med sin stora hand; men det är inte någon sjukdom som doktorn kan hjelpa, ty mitt onda sitter här. Du skall ju lemna oss, Harry? — Lemna er hvem har sagt det? — Mor sade i går afton, att din far kallade dig till Indien; men jag ber dig, Harry, res inte; det skulle göra fargubbens hjerta ondt; och hvad skulle dessutom ponyn och jag taga oss till, om du reser, Denna sista anmärkning kom den unge mannen att ofrivillgt le. — Jag skulle kunnat få en god plats hos squeren Harvey, återtog Joe, men jag ville ej lemna farmen; jag flyttar om du reser.