Göteborgsposten – 11 januari 1860, sida 1

— — AA 2 nvessem——— KL 2ease de; det är så långt ifrån att vara en orätt visa mot eller förbannelse för menniskosläg tet, att det tvertom är just det rätta tillstån det för de flesta menniskor och bättre än der frihet, i hvilken de lida och svälta — om de ej för tidigt läggas i grafven — och i hvil ken de anstifta uppror och krig. Den svarte är naturligtvis närmast till att blifva slaf, der före att han är den dummaste, den sämste ocl lättast att fånga, men den hvite arbetaren som ej har något annat att gifva den verld hvars sköte han är född, än sina muskulös: armars konstlösa arbete, han är en slaf de facto öfver hela jorden, och han skulle var: vida lyckligare samt må mycket bättre, on han vore en slaf de jtre, än han någonsir kan hoppas blifva under det system, som rå der i Europa och Amerikas fria stater. Så lyder den trumpetstöt, som det nya slägtet a Syd-Amerika skribenter och politici högt och o förskämdt låta skrälla öfver hela verlden. Er af de ifrigaste utaf dem är Mr George Fit: Hugh i Virginia, en man, hvilken skrifver son om han trodde sig vara predikant och aposte för en ny lära, som skall upplysa den fåkun niga och omvända den förderfvade verlden Denne man uttalar öppet den teorien, att de fria samfundet är ett misstag och att civilisa tionens bästa om icke enda hopp, såframt de skall undgå att falla offer för det kraftigare och redligare barbariet, är slafveriets återupp rättande öfver hela verlden utan afseende pi färg eller härkomst. Låt Evangelium förkun nas, låt jernbanor anläggas och lokomotivei ila öfver dem, låt den elektriska telegrafer utsända sina bådskap och låt boktryckarepres sen vara i oafbruten verksamhet med att ut breda ideer, — han anser sitt system full komligt lämpligt för en sådan sakernas ställ ning. Det finnes många skribenter, hvilk: hafva upptagit denna grundsats såsow söderns samfundsreligion, men Fitz Hugh är den, son på det mest systematiska och filosofiska sät trängt in i diskussionen och mest apodiktisk uppställt slafveriet i dess klarhet och enkel het. Han vill icke allenast göra negrerna til slafvar, utan äfven de fattiga irländska och tyska invandrarne, så snart de komma til New-York, och han vill skicka bort dem, at odla jorden i sockeroch bomullsplantagerna eller sälja dem på offentlig auktion åt der mestbjudande i Charlestoneller New-Orleans Friheten är för få, slafveriet i hvarje skep nad för mängden! Det är den grundsats hvars allmänna giltighet han söker bevisa wi historien, filosofien, religionen och den evig: verldsordningen. (Forts.)