Göteborgsposten – 28 december 1859, sida 1

Article Image
folket måtte få sjelft ordna sina angelägenheter. Vår egen erfarenhet från 1809 och 1814 talade äfven för rättvisan och klokheten häraf. Nordens folk hade från Italiens erhållit kristendomen, och hade således en helig skuld att gälda, hvarå räntan nu kunde betalas genom yrkande på det italienska folkets frihet och oberoende. Carl Johan Svensen från Kalmar län ansåg motionerna af ädel syftning tillkomna och önskade dem derföre all framgång. Hela svenska nationen har under kriget varit ytterst lifvad för Italiens frihet och oberoende, och då mången ädel man hade offrat lif och blod för den goda saken, vore det bedrvöfligt, om kongressen skulle nedtysta röster, som höjas för den sanna friheten. Jonas Andersson från Östergötlands län hoppades att meningarna icke kunde vara delade om nyttan af hvad motionärerne föreslagit. Det land, för ordnande af hvars angelägenheter kongressen nu skulle sammanträda, vore visserligen aftlägset, men de principer, som i kongressen komma att uttalas, ligga oss deremot ganska nära. Det vore af vigt, att de stater, som sände representanter, genom dessa uttäla den åsigt, att de mindre staterna tillförsäkras rättigheten att sjelfva ordna sina angelägenheter. Talaren tviflade visserligen icke, att regeringen vore at samma tanke i ämnet, som hystes af representationen, men ändock borde nationens Åsigt uttalas, då nationalombuden nu voro församlade. Sven Heurlin önskade all framgång åt motionerna, samt hoppades, att Italiens frihet ej längre måtte förqväfvas af despotiska styrelser. Per Nilsson från Skåne fann, då Frankrike tått sjelft ordna sina angelägenheter, samt Englands statsmän äfven uttalat den åsigt, att hvarje land bör sjeltt få bestämma öfver sina öden, det varaitroligt eller åtminstone hoppades, att man nu icke skulle vilja tvinga ett mindre land till att handla, mot dessa grundsatser. A. W. Uhr trån Nerikes län skulle, såsom ledamot i det utskott, hvarest motionerna komma att handläggas, arbeta för framgången af desamma, så mycket heldre, som hans egen åsigt alldeles sammanföll med ståndets nu allmänt uttalade önskan. J. O. Almqvist från Norrbottens län hembar de föregående talarne sin tacksamhet, för den välvilja hvarmed motionen blifvit bemött. Vidare yttrade sig för bifall till motionen, under varma välonskningar för Italiens frihet, Nils Larsson från Jemtland, E. M. Falk irån Skaraborgs län, Matts Persson från Stockholms län och Rosenberg från Kristianstads län, uppå hvilkens uttryckta önskan ståndets alla närvarande ledamöter instämde i motionen. Motionen remitterades härefter till allmänna besvärsoch ekonomi-utskottet. — Vid nu skedd föredragning af A. J. Sandstedts från Jönköpings län anförande, rörande statens jernvägsbyggnader, yttrade sig för södra banans sträckning genom Lagaådalen Sven Heurlin från Kronobergs, Per Östman från Vester-Norrlands, Sven Rosenberg från Kristianstads, Sven Gustaf Johansson från Jönköpings och E. M. Falk från Skaraborgs län, hvaremot den i K. M:ts nådiga proposition föreslagna dragningen af samma bana mer österut, genom Alvestad till Nässjö, förordades af Sandstedt trån Jönköpings län, Gustaf Johansson från Kronobergs län och Olof Nilsson från Westerbottens län. Efter fullbordad diskussion remitterades anförandet, jemte afgifna yttranden till stats-utskottet. — Första gången bordlades: Statsutskottets utlåtande n:r 14, om anvisande af statsanslag för åtskilliga af kyrkokassorna i Skåne och Halland hittills bestridda utgifter; banko-utskottets utlåtanden: nr 3, i fråga om afskrifning af åtskilligafrån lånekontoret i Göteborg utgifna diskoutlån, afvensom af derstädes balanserade öfverräntor å dylika lån; n:r 4, i fråga om afskrifning af 5 särskilda från lånekontoret i Malmö utgifna diskontlån; och nr 5, öfver verkmästaren vid Tumba bruk F. Bladins ansökning om ersättning för en resa i ändamål att inhemta upplysningar om pappersfabrikationens framsteg i främmande länder; samt Allmänna besvärsoch ekonomi-utskottets memorial n:r 2 i anledning af väckt motion om rättighet för de olika hypoteks-föreningarne att utgifva depositionsbevis; och Betänkande n:r 3 i anledning af föreslagna bestämmelser till minskandet af transport-sökandet bland presterskapet. Från medstånden ankomna protokolls-utdrag lades till handlingarna.

28 december 1859, sida 1

Thumbnail