Göteborgsposten – 14 december 1859, sida 2

binettet någon enda man, som genom sin framstående duglighet eller genom sin politiska verksamhet kan påtrycka det sin pregel och gifva det karakter. Lika förgäfves söka vi att af dessa sex namn kunna åstadkomma något, liknande ett program. Hvarken i det nre eller det yttre se vi dess väg; det är ett konglommerat af personer, hvilket ej säser något om principerna, intet om målet, intet om sättet. Kabinettet Rotwitt kan likaväl blifva radikalt reformeraude som försigtigt konservativt, det kan lika lätt komma att oktrojera en helstatsförfattning, som att proklamera Eiderstaten. Visserligen är det dock roligt, att kabinettet tillsvidare skall hålla sig de gamla spåren, emedan det saknar förmåga att göra något nytt, och att det vid hvarje steg riskerar att snafva öfver sina egna ben; men ringaste skugga af garanti mot förtviflade experimenter finnes icke. Vore Riksrådet samladt i detta ögonblick, skulle ministeren KRotwitt knappast få en lifstid at 14 dagar, men Riksrådet är upplöst. — Som förhållandena nu gestalta sig, har hvarje minister ifven den sämsta en oändlig motståndskraft, och man må derföre vara beredd på, att ministören Rotwitt, trots all inre svaghet och yttre motstånd, skall kunna hålla sig uppe en lång tid, till och med om det ej skulle lyckas den att supplera sig med nya krafter för ofvertagandet af de ad interim besatta portfölerna.