Göteborgsposten – 14 december 1859, sida 1

icke, såsom hittils, endast utrikes stasministern och en annan tillkallad statsråds-ledamot. 3. Det tillägg till 12 R. F., att konungen ej utan riksens ständers samtycke må blifva regerande furste af utländsk stat. 4. Att högsta domstolen skall bestå af minst tolf, högst aderton (förut endast tolf) ledamöter, dock så att antalet ej får ökas utöfver tolt, förrän konungen och rikets ständer besluta, att högsta domstolen skall på afdelningar arbeta. 5. Det tillägg till I 28 R. I., att konungen ege att meddela fremmande makts undersåte tillåtelse att i riket ega fast egendom efter bestämmelserna i en af konung och ständer gemensam stiftad lag. 6. Ett förtydligande af y 29 KR. F., att konungen utnämner till erkebiskop och biskopar en at de tre, som efter föregångna, at vederbörande presterskap och konsistorier törrättade val föreslagne blifvit. 7. Angående riksstyrelsens förande i konungens ställe i vissa fall: att denna då fores at den till thronföljden närmast berättigade prins, om han uppnått den ålder, som i Y 41 säges (18 år) och att han då eger att styra såsom regent med all konungslig makt och myndighet, utom att han ej kan upphöja till adligt, friberrligt och grefligt stånd, och att förtroendesysslor kunna endast tillsvidare förvaltas af dem, som regenten dertill förordnar. Om ej prins finnes som sålunda kan föra styrelsen, eller om han är sjuk, då skall den i riksakten omtalade interimsregering sammanträda och föra styrelsen med samma makt som regenten, till dess en sådan kan den ötvertaga. 8. Det tillägg till y 59 R. F., att konun-. gens framställning om statsverkets tillstånd och behof bör åtföljas af förslag om, huru statens behof utöfver de ordinarie inkomsterna bör genom bevillningar fyllas. 9. Att bankens sedlar skola med guld eller silfver (hittills endast silfver) inlösas, samt att genom en ar konung och ständer gemensamt stiftad lag må bestämmas, på hvilken af dessa metaller sedlarne skola lyda. 10. Att konungen må, om ständerna det begära eller dertill samtycka, för bestämd tid at högst 6 månader kunna uppskjuta riksdagens fortsättning, och att under tiden ett eller högst två utskott kunna bereda och utarbeta vissa, särskildt bestämda riksdag--arbeten. 11. Om representations-rätt inom Presteståndet åt lärare vid rikets elementar-läroverk, hvilka skulle indelas i fem valdistrikt, som hvartdera skulle välja en riksdagsman. 12. Om den förändring i Bondeståndets sammansättning, att hemmansegare, som icke hör (hittils hört) vill annat riksstånd, eiler innehafver (hivtills innehaft) ordinarie bestwällning i rikets tjenst, skall vara valberättigad och valbar. 13. Att K. M:ts proposition om statsverkets tillstånd och behof skall af konungen öfverlemnas inom fjorton dagar vid lagtuuma och inom en månad vid urtima riksdag efter den dag, hvartill riksdagen blifvit pålyst. 14. Att statsrådets samtlige ledamöter skola ega rätt act deltaga i ständernas gemensamma öfverläggningar. 15. Att vid dessa gemensamma öftverläggningar skall ordet föras af landtmarskalken eller 1 hans frånvaro af den närvarande talman, som enligt ordningen stånuen imellan är närmast. 16. Tillägg till 3 76 R. O., att den decharge, som lemnats statsrådets ledamöter derigenom att konstivutions -utskottet vid furegående riksdag lemnat ett mål oanmärkt, icke är gällande i afseende å en fråga, som stats-utskottet anmäler på grund af någon ständernas revisorers anmärkning. 17. Tillägg till y1 T. F., att utgifvare af dagblad eller periodisk skrift skall ställa borgen till ett belopp af 1,000 rdr rmt för de böter, kostnad och skada, hvartill han möjligen kan blifva fäld. 18. Att om öfverenskommelse blitvit med fråmmande makt sluten om ömsesidigt skydd mot olofligt eftertryck af böcker, skall, vid i Sverge begången ötverträdelse deraf, detsamma gälla, som är stadgadt vid eftertryck af inhemsk skrift. 19. Att boktryckare, som utan författarens eller utgifvarens tillstånd utsatt dennes namn å en skrift, eller som utsatt falskt boktryckarenamn eller orätt tryckningsort å tryckt skrift, skall straffas med två månaders till och med ett års fängelse å fästning, samt att den, som utsätter bedrägligt titelblad eller orätt författareeller utgifvare-namn, skall straffas med sex månaders till och med två års fängelse å fästning. Plena d. 7 December. Ridderskapet och Adeln föredrog hr Stjernsvärds törslag att gemensamma öfverläggningar skola ega rum, såsnart utgiftsoch inkomst-betänkandena eller betänkandet om nytt statslåns upptagande blifvit bordlagda. Frih. R. Cederström och grefve Lagerbjelke yrkade afslag på grund att förslaget vore för tidigt väckt. Genom omröstning afslogs det med 86 röster mot 21. Presteståndet hade från Bondeståndet erhällit inbjudan till gemensamma öfverläggningar rörande den föreslagna grundlagsförändringen om utvidgning