HH. Klockan 11 stego Armand och hans nya vänner upp i en temligen vacker vagn, med kusk och lakejer i fantasilivre och händerna betäckta med nytvättade hvita handskar. Tio minuter derefter anlände de fram till boulevard des Italiens och gjorde på cafe Anglais beslag på en af de små salongerna i entresolvåningen. Leonce och Henri åtogo sig att ombestyra anrättningarne och ingenting fattades; de sällsyntaste rätter och utsöktaste viner valdes med en gastronomisk känsla, värdig Brillat-Savarins förnämsta elever. Armand råkade i extas vid åsynen af hvarje fat; han sväfvade i ständig beundran; han menade, att det var ett riktigt trolleri: någonting dylikt hade man aldrig haft aning om hemma på hans slott.