Göteborgsposten – 12 november 1859, sida 1

stund man räcker ut handen till en mera förtroendefull förening. Skäl till många och rättvisa förebråelser mot norrmännen saknas visst icke, men motionären borde ej vidrört deras sjelfständighet och konstitution; de äro deras egnaste egendom, den Sverige numera hvarken kan eller vill rubba. — Grefve Anckarsvärd upplyste att han framdragit frågan just nu derföre att han tyckte det kunna vara på tiden efter 50 års förlopp, och på det man åtminstone en gång måtte kunna få svara på de knappnålsstyng, som komma från Norge. Det var äfven nödvändigt att Norges minne uppfriskades med att det var Norge som för sin frihet och sjelfständighet stode i skuld hos Sverige, samt att tacksamhetskänsla borde i stället för afvoghet vara rådande i Norrmännens bröst. Ansåg i främsta rummet stadgandet rörande nytt tronföljarval böra underkastas revision, helst härvid vore så illa ställdt, att genom den förseglade sedeln det skulle kunna hända att Norge tillsatte kung i Sverige. Anbhöll att motionen måtte kommuniceras medstånden. Den remitterades till Ekonomi-utskottet. Hr Lefrens motion om bankovinstens användande remitterades till Bankoutskottet, och hr Silfverschölds, om medels anslående till däckdikningars verkställande, till Statsutskottet. Motioner väcktes: af grefve Adlersparre 1) om prygelstraffets afskaffande; 2) om pension till biskop Agardhs enka till lika belopp, som gifvits åt Geijers och Berzelii enkor. Af hr v. Hofsten att KöpingHultbolaget mätte utan alla förbehåll återtå återstående 75,000 rdr af de i statskontoret deponerade, men förverkade medel. Af hr Stjernefelt om åtskilliga förbättringar i organisationen af tfolkskolorna. Motionen om prygelstraftet föranledde en liten diskussion, som öppnades af hr Arnell, hvilken sade ig under en längre tjenstetid ej ha kunnat undgå inna det obehagliga i detta straff (skratt) — Hr Stjernsvärd ansåg att något annat straff ej fanns att sätta i stället; ansåg detsamma nödvändigt för disciplinens uppehållande, men ville ej motsätta sig dess borttagande. Motionen remitterades till Lag-utskottet. Poletter hafva ytterligare utlemnats till 1 grefve, 5 friherrar och 9 adelsmän. Presteständet. Kyrkoh. Ternströms motioner, att giftermälshinderspröfningen måtte öfverflyttas från pastoralvården till civil myndighet; samt att å sidor na besvågrade personer utan kgl. tillstånd måtte fi ingå äktenskap, remitterades utan diskussion till Lagutskottet. — Komministrarne Åsbrink och Wester gren återtogo sina motioner om förbättring i komministrarnes lönevilkor, sedan man öfverenskommit om, att alla de, hvilka i detta ämne ernade väcka motioner, skulle förena sig om ett gemensamt förslag. — En diskussion uppkom öfver kommin. Asbrinks första motion, att en summa af 50,000 rdr årligen måtte ställas till K. M:ts disposition att användas till förbättring af komministrarnes lönevilkor. Häri instämde prostarne Wåhlander, Janzon och Källström. Kommin. Beckman ansåg ej förhoppning vara för handen att kunna för nämnde ändamål erhålla mera än han vid förra riksdagen föreslagit, 30,000 rdr, eller 5 gånger så mycket som nu begäres till hertigens af Östergötland stall; hvaremot prosten Almqvist trodde 75,000 rdr kunna begäras, eller lika med nuvarande årliga anslaget till kgl. Teatern. Äfven kommin. Lexell ansåg den föreslagna summan vara alltför ringa. — Prosten Sondens förslag om 20,000 rdrs byggnadsanslag, i stället för insamling medelst kollekter och stamböcker, remitterades till stats-utskottet efter en kort diskussion, under hvilken kyrkoh. Ternström yrkade att under nästa statsregleringsperiod borde årligen ej anslås 20,000 utan 200,000 rdr. — Kyrkoh. Otterström väckte motion, att patronatsrätten skullc så till vida inskränkas, att vederbörande Patroni ej tillkomme vidsträcktare rätt än hvad tillkommer K M:t vid regala gäll. — Kommin. Svartengren föreslog 1) att kapellförsamling icke vidare må anses skyldig att bidraga till byggnad och underhåll af moderkyr ka samt till dess komministers och kyrkobetjenings aflöning: 2) att, innan arf skiftas, uppfostringshjelj åt omyndiga barn skall afsättas af tillgångarne. — Prosten Modigh väckte motion, att nämnder, som sko la bestämma markegången, ej nödvändigt må behöfv: sammanträda på tingsstället, utan på lämplig ort som kgs bfhde bestämmer. — Alla dessa motione bortlades. Borgerskapet. Adelns inbjudning till deltagan de i en vördnadsoch tacksamhetsadress till Enke drottning Josefina antogs. — Hr Ridderstad väckt motion om prygelstraffets upphörande. Härvid till kännagat hr (rrenander att han i denna fråga va förekommen af motionären, han hade neml. velat väc ka motion i samma syftning och förbehöll sig nu at framdeles få framlägga de motiver, som grundad