Göteborgsposten – 5 november 1859, sida 2

Article Image
terna lemna en större skörd än hvad som under de sista föregående åren erhållits. Halmskörden har varit alldeles ofantligt stor, så att tillgången på detta foderämme blifver ovanlig. -Huruvida med någon fördel boskap för detta län kan i år exporteras är väl ännu ovisst, men tyvärr osannolikt. Våra s. k. feta djur skulle af engelsmännen anses i godt skick för att börja gödas. Vår magra boskap vilja de ej hafva. Svårligen lära väl dock de engelska kreatursgödarne godkänna den allmänna svenska nötkreaturs-racen såsom lönande gödboskap, och blifva våra afnämare. Nu som alltid heter det: god vara saknar ej afsättning, men vår vara är tyvärr ej god i verldsmarknaden. Emellertid hafva berömvärda bemödanden blifvit vidtagna inom Skaraborgs län för att bereda afsättning för djur deritfrån till England, och är länsagronomen Hedendahl öfverrest med en transport djur för att söka realisera dem så fördelaktigt som möjligt. Hr Hedendahl uppställer de djur som skola afsättas sasom begärliga i följande ordning: 1:0 Djur af korthorns-race, 2:0 d:o annän Engelsk race, 3:0 d:o kroisering af Engelsk race, 4:0 d:o Smålands-race, 5:0 d:o annan Svensk race. Deremot icke säljbara: magra djur, gamla djur, tjurar, utkörda dragare samt starkt drägtiga kor. Vi anföra detta till framtida efterrittelse för dem som kunna vilja producera till export tjenliga djur, likasom att för 25 rdr rmt bör ett nötkreatur kunna pr ångbåt transporteras öfver till England. Härvid visar sig äfven, att enär då frakten skall betalas afseende ej fästes vid om djuren äro större eller mindre, det i allo är fördelaktigare att producera stora djur hvilka äfven säljas lättare. Mindre djur än 10 qvarter böra ej exporteras. Skaraborgs län med sina större, vackrare kreatur skall måhända redav kunna atsätta djur på England. Hvad Elfsborgs län beträffar, så skall dess norra del sannolikt fortfarande komma att afsätta sina mindre djur på Norge, men dess södra del deremot framdeles finna sin uträkning vid att sända djur till England. Korsningen med Ayrshire-boskap skall underlätta denna export, och vara en god föregångare för korthorns-racen, der man vill införa den, ty att para den inhemska mindre boskapen med den stora korthorns-racen direkte -— dertill kunna vi ej råda. Ungfår af Cotsvolds-race betalas gödda, af slagtarne i London med cirka 50 rdr rmt. Frakten för ett dylikt får till Hull är 4 rdr. Gödda får af denna race borde sålunda kunna realisera cirka 40 rdr rmt vid en ålder af omkring 15 månader eller då de erhållit ett vinterfoder och tvenne sommarbeten. Ullen bör dock hafva ersatt frakten, så att 50 rdr för ett dylikt djur bör erhållas såsom bruttoinkomst. Utsigter för en lönande afsättning af ladugårdsprodukter saknas aldrig, blott man rättar produktionen efter konsumtionen och frambringar sådan vara som är mest efterfrågad. — Men landtmannen vet bäst att den der ej sår skall ej heller uppskära, — och vi hafva hittills odlat för litet foder, ej förädlat våra husdjur så att de motsvara tidens fordringar och derföre kunna vi ännu ej skörda vinsten af en god afsättning för våra djur. Måtte vi häri finna en väckelse till att åstadkomma något bättre, måtte vi öka våra fodergrödor och begagna alla de medel som staten, hushållnings-sällskapet eller enskilda beredt oss att erhålla afvelsdjur af utmärkt beskaffenhet, och vi skola se en säkrare källa till välstånd uppstå än den en långt drifven hafre-export medtörer. Konungens andra resa till Norge. I Wermlands-Posten berättas att Konungen d. 16 d:s torde komma att passera Karlstad på resa till Norge. Vinterkommunikationen på Wettern. Jönköpingsbladet upptager att det ej är ångf. Per Brahe, som skall underhålla denna kommunikation, hvilket dock varit påtänkt, utan att ångf. Chapman skall så länge Wettern får öppen underhålla kommunikationen mellan Jönköping, Hjo, Wadstena och Motala. Stockholms stads lån. Å det mellan

5 november 1859, sida 2

Thumbnail