Göteborgsposten – 26 oktober 1859, sida 1

En natt insvepte jag mig i segelduk och — uttröttad af hennes skötsel — föll jag i sömn. Jag drömde om varma och lugna ställen. Jag tyckte mig gå i en trädgård, der solskenet föll mot en gammal mur af rödt tegel vid hvilken gyllene frukter mognade; med mig var min dyra följeslagerska — hon min hustru, och jag cj längre en stackars sjöman med valkar i händerna, utan en gentleman, såsom jag skulle blifvit om jag ej flytt från mitt hem. Om en sådan lycka hade jag en stund drömt, då jag plötsligt väcktes af ett skri och, resande mig upp fann en hand omkring min strupe. I ett ögonblick kände jag i min arm ett sår liksom af en knif; men jag sökte så godt jag förmådde att i mörkret strida med min