Göteborgsposten – 17 augusti 1859, sida 1

De europeiska Sjömakterna. En nations förmåga att underhålla en krigsflotta måste alltid vara beroende på utsträckningen af dess handelsflotta, alldenstund den senare är den enda skola som förmår skapa en god sjöman. Ett års exercis kan visserligen förvandla en fullvuxen bonde eller en dugtig arbetare till en soldat, men ingen öfning, huru långvarig den måtte vara, kan göra sådane personer till skickliga sjömän. De skola för hela sin tid förblifva ,landkrabbor eller i bästa fall medelmäåttiga — mycket medelmåttiga sjömän. Uti sjömansyrket kan man blott hinna någon fullkomlighet i det fall att man från barndomen blifvit uppfostrad dertill. Låtom oss efter denna regel jemföra några af de olika nationernas ståndpunkter såsom sjömakter. År 1857 uppgick Englands handelsflotta till 37,000 skepp med en drägtighet af tillsammans 5,531,877 tons och med besättningar af 287,353 man. Detta gifver i rundt tal en sjöman på hvar nittonde ton. Förenta Staterna skeppade samma år 4,940,843 tons, hvilket efter samma förhållande skulle gifvet omkring 260,000 sjömän, af hvilka likvisst en stor del, kanhända hälften, äro engelska undersåter. Vid samma tid uppgick Frankrikes handelsflotta endast till en drägtighet af 1,636,919 tons, hvilka efter en man på hvar nittonde ton endast gifver 86,153 sjömän. Häraf följer nödvändigt att för hvarje hundrade af verkliga sjömän, som Frankrike eger, har England 333 och Förenta Staterna 300, eller om man undantager engelska undersåter, 150. Om derföre Frankrike framhärdar i att vilja ha en flotta, lika talrik som Englands, måste naturligtvis mer än två tredjedelar deraf bestå af folk som ej äro verkliga sjömän, eller och af konskriberade kustfiskare — en tapper och härdad ras, men ändock icke sjömän. Häraf ser man tydligt nog, att om alla andra omständigheter, såsom skeppens och artilleriets beskaffenhet samt personligt mod äro lika, så måste en mycket stor öfverlägsenhet vara på Englands sida. Häraf kommer det sig att detta rike under de sista hundra åren haft en så afgjord öfvervigt till sjös. Såsom erfarenheten ådaga