Göteborgsposten – 17 augusti 1859, sida 1

—————— ——— sa bestå i elementaroch real-skolor, eller s. k. högre borgarskolor. I hvar och en af dem finnes vanligen 3 å 4 klasser med lika många lärare, och lärarne fördela sinsemellan läroämnena, åtminstone i realskolorna och de högre borgarskolorna (med stundom 6 till 7 klasser), så att hvar och en har sitt ämne och ej sin klass. För att blifva lärare i de senare skelorna fordras att hafva akademisk bildning eller att hafva aflagt ett särskildt derfore bestämdt läroprof. Dock händer äfven ganska ofta, att i något visst ämne skickliga folkskolelärare (som blott genomgått sitt seminarium) användas äfven i dessa högre skolor. I elementarskolan ingår barnet vid 6 års ålder och dess första göromål är då att enligt lautier-methoden, eller den nyare och mer berömda schreib-lese-methoden lära sig bokstäfverna och hoplägga dem. Vanligen läser det väl innantill efter 10 å 12 månaders öfning. Detta är visst en ganska lång tid, men med den hos oss vanliga stafningsmethoden behöfves härför en ännu längre-tid, såvida ej föräldrarnes bistånd mellankommer, genom hvilket tiden för lautieroch schreib-lese-methodens begagnande äfven kunde förkortas. I elementarskolan stannar barnet vanligen till sitt 10:de år, då det ingår i realskolan och stannar här till sitt 15:de år. I en del realskolor äro undervisningsämnena, utom de anförda, äfven Franska och Engelska språken samt Geometri. Eller tillbringa barnen en motsvarande tid i de högre borgarskolorna, der undervisningen stundom meddelas blott i förstnämnda ämnen, stundom äfven i de senare. Föräldrarne äro skyldige att låta sina barn emellan 6 och 15 års ålder träget infinna sig i skolan, och försumma de sin skyldighet, så anmäles det för polisen, som genast genom böter eller annat straff förmår dem att uppfylla densamma. Hvad som mycket bidrager till de tyska folkskolornas företräde framför våra, är den grundligare och större undervisning, som lärarne sjelfva fått i folkskollärare-seminarierna. Dessa äro olika inrättade. Lärotiden är 1, 2 Aj 3 år. Så fordras i Hannover för läraren i en enklassig byskola på landet att hafva genomgått en ettårig lärokurs i seminarinm. Vill han hafva befordran till en större landeller stadsskola, anmäler han sig vanligen efter 2 år till en ny tvåårig lärokurs i seminarium. I Preussen är den vanliga lärotiden 3 år, i småstaterna 2 å 3 år. Lärarnes antal i hvarje seminarium varierar mellan 4 och 7. För inträde såsom elev i seminarium fordras aldraminst att hafva genomgått elementarskolan och äga deruti inhemtade goda kunskaper, samt att hafva fyllt 16 å 18 år. Läroämnena äro: den hel. Skrift (Bibelkunde), catechetik, methodik, uppfostringslära, modersmålets gram., naturalhistoria, fäderneslandets (Heimathskunde) och allm.-historia (Vaterlandsoch Weltkunde), geografi, geometri och arithmetik, skönskrifning, ritning, orgeloch violinspelning med sång, samt gymnastik. Dock ingå icke alla dessa undervisningsämnen i alla seminarierna. I en del undervisas dessutom i trädgårdsodling. I alla är undervisningen förenad med praktiska öfningar i derför inrättade skolor. Vanligen sammanträda efter dessa öfningar seminaristerna med läraren, och hvar och en af dem gör sina anmärkningar mot den seminarist, som för tillfället examinerat, hvarpå läraren deröfver yttrar sitt omdöme eller dertill fogar sina an