Göteborgsposten – 20 juli 1859, sida 2

Sådan är i korthet den bedröfliga berättelsen. Man skulle haft mindre skäl till missnöje öfver D:s handlingssätt om han genast vid sitt myndighelsblifvande öfverlemnat all sin egendom till kreditorerna, i stället för att i god ro lefva på deras bekostnad, utan att lemna en skilling ifrån sig. Och hur är det slutligen möjligt för ett Landshöfdinge-embete att så litet fråga efter sina klienters antecedentia, att det kunnat förorda D. hos Justitiekansleren till bekommande af en stadsfiskalsplats ? Kunde Landshöfdingeembetet vara i okunnighet om denna episod i D:s lif, eller har det, med kännedom deraf, förordat honom? O tempora! o mores! or På begäran får Red. intyga, att de gjorda utdragen ur lagsökningshandlingarne äro lika med Red. förevisadt original. W—— ee e—— AAA ss— LS