Göteborgsposten – 16 april 1859, sida 1

En afliden mans hämnd. (Öfvers. fr. Engelskan.) (Forts. fr. föreg. N:0.) Den gamle prestmannen, en högt uppsatt kyrkans tjenare, fattade Jessies hand och förde henne till en bänk. — Låt mig få trycka er hand, Mr Mallet. Jag högaktar både ert hufvud och ert hjerta. Det var den unge Lorden hvilken uttalat dessa ord. Ja, Mrs Hale kunde se aldrig så bestört ut och tvifla aldrig så mycket på om det verkligen ej var en synvilla; men der stod hennes högt förnäma gäst och skakade hjertligt en mans hand utan handskar! När en högt uppsatt prelat och sonen af en högvälboren pär, så öppet visat sin välvilja för muraren Mallet, fanns der icke någon, som fruktade att förnedra sig genom att tilltala honom! Jessie och hennes far skulle troligen hafva blifvit aftonens lejon, om de icke, genom Dick Hales försorg, hade kunnat smyga sig bort till ett aflägset rum, och der fått förblifva ostörda. Denna målskjutningsfest qvardröjde länge i grannarnes minne, och vann synnerligt intresse genom hvad åtskilliga af damerna kallade: den romantiska tilldragelse, som slutade dagens fest.