Göteborgsposten – 13 april 1859, sida 2

men innan Jessie ännu hade slutat tala, stod redan Mr Hale vid hennes sida. — Är detta er far, Jessie? Det gläder mig att få göra er närmare bekantskap. Härvid framräckte Mr Hale sin hand åt Richard. Jag har endast sett er en enda gång förr, Mr Mallet, det var när er Onkel idog; men ert uppförande då, har aldrig gått ur mitt minne. Mr Hales öppna vänlighet hade besparat de närvarande obehaget af ett uppträde, och återkallat alla från den obehagliga tystnaden. Jag tackar er sir, för er välvillighet. Men jag ber om att få förklara för er orsaken, hvarför jag inträngt mig här. Richard stod lugn och utan förlägenhet, med hatten i sin hand. Jag är den man, hvilken aldrig brukar påtränga mig någon, men jag är hitkommen af en orsak, hvilken visserligen kan vara oriktig, men som jag dock ej kunde undvika att följa. Sir, det är nu närmare sju år som jag längtat efter mitt barns åsyn. Under denna tid har jag aldrig med ett ord blandat mig uti, eller klandrat den uppfostran, som jag visste att det tillkom henne att åtnjuta. Jag hitkom i dag för att återse och få tala vid henne, och höra, om hon älskade mig ännu såsom fordom; men jag fruktar att jag kom i en sinnesstämning, hvilker kunde hafva fört till ett olyckligt resultat. Jag var misstrogen, trodde hennes hjerta vara förändradt, och bäfvade för att hon skulle blygas för mig. Der