Göteborgsposten – 2 april 1859, sida 2

sig dessa ord och taga dem till hjertat nu, då hans eget barn är laglig egare till denna vinning. Advokaten tystnade, ty Mrs Mallet utbrast i våldsamma snyftningar, men Richard stod orörlig som en bildstod, medan stora svettdroppar framträngde på hans panna, och han hårdt pressade sin hustrus hand. — Dylika ord har icke den ena menniskan rättighet att yttra till den andra, sade han med låg fastän stadig röst, och en dag skall nog komma, då han får stå till ansvar derför. Förr än jag skulle vilja röra en skilling af dessa hans penningar, — drag icke undan din hand Hanna, ty jag vet noga hvad jag nn ämnar att säga — förr skulle jag kunna se min hustru och mina barn ligga döende på gatan. Se hit, min herre, se hit! Detta är onkel Zebedees verk. Härvid blottade han sin ena arm, och visade ett djupt ärr, hvilket likt en ring omslöt hela armen. — Då jag ännu var en liten pojke, hängde han mig i denna arm, och piskade mig med en käpp, emedan jag nekade att åtlyda hans nedriga befallningar, Jag förlät honom det, och arbetade mig upp i verlden utan hans hjelp, blef gift, och var lyckligare än han någonsin varit; men nu, då han villslita mitt eget barn från mitt hjerta, likasom han en gång försökte att göra det med min maka, nu önskar jag att himlen måtte — (Forts.)