Göteborgsposten – 2 april 1859, sida 1

Article Image
da än hur den skall fördrifva tiden, och Af tonbladet har sjelf gifvit styrka åt denna för modan genom flera särdeles förtjenstfulla ar tiklar, hvari den skildrat den inom hufvud stadens olika samhällsklasser förherrskand böjelsen för tomma och själsförderfvande nö jen. Beskaffenheten af den stockholmska sma ken röjes för öfrigt bäst af de teaterpjeser som der vinna bifall. Icke blott på de min dre teatrarna utan äfven på den kungliga, son statsanslagen borde ha gjort oberoende af den na förvända smak, uppföras som oftast stycken som sakna såväl moraliskt som estetiskt värde Icke heller förtjena universitetsstädern: namn af vetenskapsoch vitterhetssamhällen Man har anmärkt att borgerskapet i sådan: städer ingalunda utmärker sig genom själsod ling; tvertom ser man esomoftast huru rå hetens och okunnighetens skuggor bilda der skarpaste kontrast mot det akademiska ljuset Vi vilja ej här undersöka om orsaken liggei deruti att unga vetenskapsidkares öfvermoc gifvit dem afsmak för sjelfva vetandet elle i andra omständigheter; nog af, förhållande torde ha gifvit anledning till de svenska stu denternas ordande om brackor och de ty skas om philister. Då hvad vi här ofväån anfört tyckes åda galägga att vetenskapliga institutioner icke utöfva något omedelbart bildande och föräd lande inflytande på den stad hvari de finnas, så synes det som om rikets andra stad icke hade synnerlig orsak att klaga öfver att den blifvit så lottlös i deta hänseende. Men den stora framgång, som Vetenskapsoch Vitterhetssamhällets anspråkslösa verksamhet) hittils rönt, andra betecknande omständigheter att förtiga, gifva anledning till den förmodan att köpmannastaden skulle veta att tillgodogöra sig alla bildningstillfällen, som komme att erbjuda sig. Tyvärr har staten icke i detta hänseende gjort synnerligen för denna Göta rikes förnämsta stad, som har en så löftesrik framtid; utan det är förnämligast de enskiltes verksamhet och intresse för det allmänna, som den har att tacka för hvad den i detta fall äger. Men om hvad som nu endast är en framtidstanka hos några få, en gång blir en verklighet, om Göteborg erhåller ett universitet, då skall det visa sig om denna stad endast beherrskas af materiella intressen. ) Denna verksamhet daterar sig från den dag, då samhället i den lärde och snillrike domprost Wieselgren erhöll en ordförande, som fann det mödan värdt att föra den högre odlingens talan i Göteborg.

2 april 1859, sida 1

Thumbnail