Göteborgsposten – 16 februari 1859, sida 3

sträcka dess gränsor så långt man förmår, emellar Rhen och Pyreneerna. Fransmännens kejsare må rätta sig efter sina sju millioner väljares smak och insigter, det brittiska parlamentet behöfver endas fråga sig sjelf till råds. Det enda, som franska kej saren skulle kunna svara på vår anmodan om reci procitet, skulle vara: ,J ären i stånd till att vars högmodiga, jag deremot icke. Skeppsredarne måst sjelfva medgifva, att Englands införsel har, från 184s till 1857 fördubblats. Med afseende på välstånd, ord. ning, belåtenhet och sociala framsteg äro vi ett hel annat folk nu, än vi voro för 16 eller endast för 1C år sedan. Men hvarföre skulle vi då ej föruuna våra grannar deras andel i våra framsteg? Vi kunna e betrakta det såsom en smärtsam upptäckt, att v hafva gjort verlden lika mycket, eller, enligt m Youngs åsigt ännu mera godt, än oss sjelfva. Skepps: redarne förstå sig på att lemna ur sigte alla de ofant liga förändringar, som inträffat sedan frihandelssyste: mets seger. De måste, underligt nog, medgifva, at den utländska skeppsredaren betalar och föder sit folk sämre än den brittiske, och att våra arbetar vid skeppsvarfven samt våra matroser erhålla högr löner än de utländska; men hvarföre skulle vi då göra ett steg tillbaka? Repressalier skulle vara gagn lösa och nationalkarakteren ovärdiga, men till al lycka äro de också obehöfliga. Vi hafva af de stor: förändringarne under åren 1846 och 1849 haft alla eller rättare sagt flera fördelar än vi hade väntat och vi böra ej misunna hundarne under bordet et par smulor, som falla ner till dem.s — Ett anna blad, The Iiconomist, har medelst hjelp afstatisti ken, ännu tydligare bevisat det ogrundade i desss klagomål. Det engelska rederiet har, under den friz konkurrensen, i hög grad vuxit; under de sju sista åren af navigationsaktens herravälde byggdes och in. registrerades skepp med en drägtighet af 116,000 tons ärligen, men under de sju första åren efter dess upphäfvande öfver 219,000 tons årligen. Bladet undersöker derpå, hurudant förhållandet är uti de länder som ännu fasthålla vid skydd för den inhemska flaggan, och här visar det sig då, när man undantager Amerika, att den inhemska flaggan i de beskyddande länders hamnar intager en mycket ringare ställning än den obeskyddade brittiska flaggan i de brittiska hamnarne. I vårt land ega, såsom bekant, engelska fartyg alldeles samma rättigheter som inhemska.