Göteborgsposten – 15 januari 1859, sida 1

-— — turligtvis följde en reaktion på dennaförsta ifver; och snart blef värdet af de upptagna minorna lika oförjent förringadt. De sista månaderna ha bragt sakernas verkliga läge i dagen; och man kan icke mera Iraga i betänkande att räkna britiska Columbien bland verldens guldproducerande nejder. Landet är väl ännu ej fullkomligt undersökt, men flodstränderna lemna guld ymnigt nog att rikta och tillfredsställa alla andra än emigranterna från Californien, hvilkas anspråk stegrats genom en lång följd af spekulationer och äfventyr. Sådana guldgräfvare anse en nettobehållning af trettio 4 fyrtio shilling om dagen för en medelmåttig förtjenst, emedan de ha öfvergifvit rika arbetsfält med äkta spelares hopp att finna ännu rikare. Flertalet deremot, ryssar, svenskar, danskar, fransmän, norrmän, tyskar, engelsmän, skottar och irländare, visa sig helt belåtna med hvad de förtjena. Vid Hills Bar, ett af de mest gifvande ställena, har hvarje persons dagliga inkomst stigit till 13 pund. Detta är ett undantagsförhållande, men det minsta, som en arbetare i annans tjenst erhållit i aflöning, är tjugo shilling om dagen. Emellertid anser man det stora, egentliga guldlagret ännu vara oupptäckt. Guldet, som man träffar utmed floden, måste, sade man, ha blifvit utsköljdt ur en mera guldhaltig jord och nedfördt af vattnet, och man begaf sig allt längre uppåt, i förhoppning att upptäcka källan till all denna rikedom. Denna förmodan tycktes vinna bekräftelse af den omständigheten att gräfningarna blefvo mera gifvande ju längre man kom uppför floden; men ett rastlöst spanande efter något fynd af utomordentligt värde är gemensamt för alla skattsökare. Landet kring Fraserfloden kan emellertid, om också detta okända Eldorado aldrig anträffas, anses rikt på guld. Det förekommer icke här i samma form, som i Australien, och man roar oss icke med beskrifningar på några klumpar af förvånande storlek; men sedan man väl kommit fram till ort och ställe, lyckas gräfningen rätt bra; klimatet är utmärkt helsosamt, och nästan ingen sjukdom förekommer. Största svårigheten gör för närvarande sjelfva resan uppåt floden, men numera kommer detta säkert att hjelpas genom ändamålsenliga kommunikationsanstalter. Hvad man berättar om guldgräfvarna och deras lefnadssätt, är särdeles lärorikt och i det hela tillfredsställande. De stora guldupptäckterna ha nu följt så tätt i spåren på hvarandra, att skattsökare-yrket kunnat bli någorlunda systematiskt. Guldgräfningen har blifvit en näringsgren med egna reglor och stadgar, plägseder och bruk. I Californien grälade, slogs och slösade den första äfventyraresvärmen omåttligt. I Australien gick det litet bättre till, emedan ställningen då ej längre var ny; och nu slår man sig ned vid Fraserfloden och försöker sin lycka lika så ordentligt som i andra yrken. Dryckenskap hörer till sällsyntheterna och spelets lockelser sakna inflytande. Kärleken till ordning är allmän, och det är uppenbart, att man önskar en kraftfull och verksam styrelse. Gif oss beskydd, säga guldgräfvarna, och vi vilja gerna betala skatt. Det stora flertalet önskar att lefva under skydd af lagar och författningar, är väl stämdt mot guvernören och lofvar att helsa en domare hjertligt välkommen. Kortligen, allt det barbariska i guldgräfvarelifvet Kåller på att försvinna, och guldsökarna äro, i sitt slag, likaså stadiga och fredliga menniskor som någon annan klass af arbetare. För öfrigt är det intressant att observera, huru under dessa gynnande omständigheter nationalekonomiens naturliga lagar göra sig gällande. Rikedomar samlas och ståndskillnader uppkomma här alldeles som i gamla verlden; skilnaden är blott att allt går oändligt mycket fortare. En man börjar med att arbeta för en dagspenning och ser huru största delen at det guld han samlar tillfaller den som äger jorden och lefver af dess afkastning, utan eget arbete. Om vår arbetare har sinne för äfventyr, använder han de första fem dollars han förtjenar på att göra en resa uppåt floden för egen räkning. Rådfrågande sin skarpsinnighet eller erfarenhet, undersöker han stränderna, slår sig ned på något ställe och skaffar sig nu i sin tur daglönare. Om han afbåller sig från alltför djerfva spekulationer, är flitig och sparsam, skaffar han sig förr eller sednare medel att köpa sig en lott i någon digging, der arbete redan pågår, RET