Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 augusti 1870, sida 2

med hvilka den ena af de krigande parterna här af många blifvit omfattad, söka att i denna likasom alla andra punkter groft vanställa verkliga förhållandet. 1 spetsen för dessa organer står Aftonbladet, hvars minsta fel är att det i denna strid låtit sitt gnatiga tyskhat förleda sig att svika alla liberalismens och nationalitetsidbens grundsatser, för att göra gemensam sak med Napoleonismen; det är, säga vi, dess minsta fel, ty det kan skrifvas på enfaldens räkning. Men att framställa sakerna så, att oförtjenta skuggor kastas på det ena af de stridande folken, medan allt hvad som är fördömligt hos det andra lördöljes eller tillochmed glorifieras, det är värre, ty det vittnar om fullständig brist på aktning för sanningen. Och sålunda har nämnda organ i Stockholm för en osvensk, illiberal och ultradansk ,,bygdepolitik sednast behagat underrätta sina läsare, att fransmän, som befinna sig i Tyskland, behandlas ,,med förfärlig rähet! — detta naturligtvis för att ingifva allmänheten ett motgift, som skall upphäfva den verkan det franska utvisningsediktet måste utöfva på hvarje moraliskt sund konstitution. Att i Tyskland, likasom annorstädes, finnas råa, mycket råa enskilda individer vill ingen bestrida. För vår del skulle vi tillochmed anse möjligt, att under inflytelsen af den harm, som Napoleons beslut att anfalla och stycka tyska nationaliteten måste framkallat, der kan hos mången sämre karakter ha vaknat en sinnesstämning mot Frankrike, som i gnatighet, grinighet och blindt hat nästan kan mäta sig med Aftonbladets sinnesstämning mot Tyskland. emedan det inom vår svenska press finnes organer, som, missbrukande de ö I Men att Aftonbladets beskyllning skulle vara riktig, hvad tyska folket i massa beträffar är en osanning, desto skymfligare för den som uttalat henne som alla opartiska vittnesbörd gå i en alldeles motsatt riktning. Vi hafva från Tyskland läst engelska korrespondenser i mängd, hvilka alla framhålla tyskens beskedlighet, hans: .godlynthet och , gemiithligkeit såsom framträdande äfven i det sätt, hvarpå han bemöter sina , arffiender. Detta gäller icke minst om de franska soldater, som, sårade eller osårade, fallit i tyskarnes händer och i stora skaror transporterats till. olika städer på , det stora fäderneslandets i vidsträckta område. De sårade behandlas : med en ömhet, som icke kan vara större hos ett kristligt och af naturen känslosamt j folk; de öfriga fångarne hafva ytterst sällan haft skäl till annat än att prisa den grannlagenhet och vänlighet, hvarmed de blifvit. emottagna. En och annan fruktade, att något undantag härifrån skulle ega rum eller något störande uppträde inträffa, när en afdelning franska fångar anlände till. Berlin, bland hvars talrika befolkning onekligen finnes en rätt ostyrig pöbel. Bullrande tillgick det ock vid detta tillfälle; men på det att icke äfven den scenen må af Aftonbladet framställas i en falsk dager, skola vi i morgon meddela en britisk korrespondents skildring af densamma, inskränkande oss för tillfället endast till att omtala, det scenen slutade dermed, att en skara af barn och gossar klef in i vaggonerna till de franske soldaterna, som de tydligen betraktade icke som ,tförödmjukade fiender, utan som beundransvärda hjeltar, och att soldaterna togo dem på sina knän och satte sina röda uniformsmössor på deras hufvuden, allt under de högljuddaste uttryck från pojkarnes sida af deras belåtenhet med de nyanlände vännerne. Det gör ett uppfriskande intryck att läsa om dessa utbrott at godlynthet och välvilja midt under ett blodigt krig, och intrycket blir desto behagligare, när det kan för stunden komma en att glömma de andra utbrott af agg och hat, hvarmed åtskilliga åskådare på afstånd beledsaga sina omdömen öfver den stora brottningen mellan de två stora folken. Slaget vid Metz den 14 Augusti. Den utförliga officiella rapporten om detta slag är daterad högqvarteret IIerny och lyder sålunda: Den 14 Augusti omkring kl. 4 eftermiddagen trodde vårt vid Metz stående avantgarde sig förmärka, att de franska kårer, som ännu voro lägrade under skydd af fästningens kanoner, beredde sig till afmarsch. Otvifvelaktigt angrep brigaden Galtz arriergardet af divisionen Decaen och invecklade denna division i en så skarp strid, att den fiendtliga kåren så väl som afdelningar af Frossards kår blefvo tvungna att göra front för att understödja densamma. General Glämer framförde genast sin 2:dra brigad OstenSacken. I rätt tid ingrepo längre fram på venstra flygeln divisionerna Kameke och Wrangel i striden och drefvo till slutet på alla punkter fienden tillbaka bakom fästningsverken. Emellertid hade LAdmiraults kår försökt att angripa 1:sta armkårens högra flygel, men blef angripen af general Manteuffel med hans under vr — D 1 22 4