Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 augusti 1870, sida 1

— Men? — sporde fru Brita häftigt. — Men .. Sägen I?... Hvad så? — Herr Thord sade nej! — Du gör mig stum af undran, Gumme — utropade fru Brita — sade herr Thord nej? — Det gjorde han... ,Ensam och på eget ansvar vill jag föra marskstafven, sade han till konungen, , eller ock vill jag det icke! — Och konungen? — Konungen log och gaf med sig... Herr Thord rider ensam med konungens svenner till Westergötland. Herr Thure, tänkte väl kung Carl, skulle nog kunna vaka öfver marsken. — Knappast dock herr Thure ensam — tilllade fru Brita eftertänksamt — tillsammans med biskop Bengt i Skara och lagmannen herr Bengt Gylte . . . — Biskop Bengt och herr Bengt Gylte hafva intet mera att säga... De hafva flytt ur riket och följt med konung Kristian till Daumark! — Men både mod och klokhet hade jag väntat mig finna hos de herrarne! — yttrade fra Brita. — Man bör dock aldrig gå längre ut, än isen bär, så vida man icke för båt med sig. Dock tänkte man väl nu litet hvar, att bro skulle byggas från Danmark till Sverige! En stunds tystnad inträdde, hvarpå svennen förmälde, att han nu ämnade draga upp åt Upsala och Almarstäk och derifrån begifva sig till Wisborg, till herr Olof. Och han sporde fru Brita till, om hon nu hade några bud att sända till någondera af dessa orter. Det hade dock icke fru Brita, hvadan hon återvände till slottet.