Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 augusti 1870, sida 2

i och det är möjligt, att äfven slaget vid Metz kan hafva följder, som ännu icke kommit i dagen. Tillsvidare framgår af detsamma, att franska hären, trots lidna nederlag och nedstämmande återtåg, strider med oförminskadt mod, men tillika att de tyska vapnen bibehålla sin öfverlägsenhet. Medan detta slag levererats på tyskarnes högra flygel, som kommenderas af Steinmetz och denna gång anfördes af samma generaler, hvilka kämpade vid Forbach, har den tyska centerns och venstra flygelns förtrupper framkastat sina af uhlaner och annat kavalleri bestående rekognosceringspartier och ströfkårer öfver hela det område, som, söder om Vignenlles och Troyon, ligger mellan Mosel och Meuse. En officiel fransysk depesch, daterad gårdagen, meddelar, att man, dagen sefter slaget vid Metz, hade sett preussiska uhlaner vid staden Commercy, som ligger på vestra stranden af Meuse-floden vid Jernvägen till Chalons och Paris, och att dessa ströfvade i vestlig riktning mot Bar le Duc, hufvudstaden i departementet Meuse. således längs Strasburg—Parisjernvägen, som då sannolikt på denna sträcka blifvit af uhlanerna upprifven. Anmärkningsvärdt är, att den kejserliga depeschen om slaget vid Metz är daterad Longerille den 14 dennes om qvällen. 3Longeville är en stor by och jernvägsstation belägen just mellan Commercy och Bar le Duc. Dagen efter den kejserliga depeschens afgång från nämnda station, befunno sig således preussiska uhlaner i dess grannskap och hade öfverskridit Meuse. Att det tyska kavalleriet, deboucherande öfver Pont-a-Mousson och Nancy, äfven på andra sidan Mosel fortfar att oroa den franska hären i ryggen är deraf tydligt. Det är sannolikt, att tyskarne skola gentemot Metz uppställa en observationskår, i stället för att börja on regelmässig belägring, som skulle taga en stor del al deras stridskrafter i anspråk. Metz är, jemte Strasburg, Frankrikes starkaste sästning — är för detta land detsamma som Mainz för Tyskland. Fästningen sköljes i vester af Mosel, som bär gör en krökning och genomrinner staden, öfverkorsad al 15 broar. Seille-floden flyter öster om fästningen och delar sig i två grenar, den sena dragande sig längs vallarne, den andra genomslytande staden. Genom att sstänga Seilles slussar kan man höja vattnet 24 fot och öfversvämma landet på en (svensk mils längd. Fästningen kring ssjelfva staden är byggd successive af Frankrikes tre sörnämsta milit ringeniörer: Nauban, Belleisle och Cormontaigne. Utanför densamma, på motsatta sidan af Moseldalen, ligga på höga bergplatåer med branta sluttningar fästena S:t Quentin och talrika andra verk, som göra en regelbunden belägring under nuvarande omständigheter nära nog till en omöjlighet. Metz är således betryggadt, men genom det hastiga återtåget derifrån har franska hären, ora dess förbindelse med fästningen l afbrytes, förlorat ofantliga i dess magasiner och arsenaler hopade krigstörråder ; och materiel, som icke hunnit bortföras. c 1 E i t Metz har en befolkning af inemot 60,000 innevånare. Man bör kunna antaga, att fästningen är till äckligt provianterad för att uthärda en längre tids cernering. Sinnesstämningen i Metz, när underrättelserna om slagen vid Forbach och Wörth anlände dit, skildras på lifligaste sätt af Independance belges militärkorrespondent j derstädes i följande bref: f vbet är ej ett bref jag borde skrifva i dag, det r är ett liktal. Fasa råder i staden. Allt flyr.. 2 Det återstår intet, intet ... Man har icke sett kejsaren resa, men det heter, att han rest. Marskalk Leboeuf är, man vet icke hvar. General de S:t Sauveur, armöens generalprofoss, rider genom gatorna följd af 20 å 30 menniskor, klädda på hvarjehanda vis. Hvad är det för folk? Midt på gatan stannar en sårad artillerist, och de passerande förbinda honom ... Med ett ord: Oordning! Värre än det — förskräckelse! Man säger, att preussarne kunna vara här i qväll. ..att de nedsabla allt. I morse kl. 4 skulle kejsaren resa. I vaggonen fick han en depesch, steg ur och återvände till prefektur-palatset. Sedan har han icke visat sig. Se här stadens belägenhet: misströstan är så stor, att man icke vidare frågar, om trupperna, sam nu slåss, kunna vinna en seger. Man skulle kunna säga, att ingen tror derpå. Det är tillintetgörelse. Dit leder detta system att dölja allt för att icke uppenbara något. innan underrättelserna hitkomma ötver England. Uemlighälla, alltid hemlighålla — hvilken galen taktik! I går qväll, först då, efter en dag af feberaktig spänning och en natt af ängslan, anlände ändtligen två män, som berättade sanningen. Förut visste icke ens officerarne något. Desse två män voro tidnings-korrespondenter, som sett allt och under långa timmar stått i le kulregnet. En välvillig machinist tog dem upp fö på sitt lokomotiv och förde dem till Metz. 3 Af dem fick man veta vackra saker — bland Vå annat att endast 5 officerare och s0 man återstå li! af 78:de regementet, att soldater och officerare ni stridt som hjeltar, men klagade öfver generalernas eländighet. d De förskräckligaste rykten kringlöpa. Man sä-d. ger, att marskalk Bazaine hela dagen hörde ka-sal nonelden, utan att röra sig ur fläcken. Han ville ge icke hjelpa de nödstalde kamraterna. fl, Ja, det är förfärligt. Vi ha utmanat preus; sarne, och de hämnas grymt. De nedsabla, härja, D: bränna skonslöst. ni Marskalk Mac-Mahon, segraren vid Magenta, I fr: står slagen i Saverne. I morgon, i afton storma preussarne fram mot Metz och Nancy, om de sesra. Besegras de, draga de sig till sina skogar, P. ler de äro oåfvervinneliga. Och icke endast de bl iro att frukta. Här finnas födde fransmän, som. pe lerför att de kunna tala tyska, vilja göra gemenI hä am sak med dem och lugnt afvakta segrarens inkomst. Och likplundrarne sedan. 1 gär smögo si islingar öfver valplatserna, plundrade de döde, bö hjelsloge de sårade, för att taga deras penningar. be Ve victis! Brennus hade rätt! da Se der stundens iutryck! Innevånarne se förfåå ade ut, dvinnorna gräta .. Kanske skall man på j ickoria om nägra timmar härefter, ty allt s ful ändras . .. men kejsaren skall aldrig mer s on tunna återupprätta sig. Besättningen i Metz anslås till minst lal .0,000 man. Kommendant är general Cof-sne inieres. do De sednaste underrättelserna bekräfta, på tt de tre tyska armåerna under sitt fram-tet yckande betydligt närmat sig hvarandra, me å att de kunde betraktas som en samlad sla är. Detta gäller särskildt om nordar-sSin ;en under Steinmetz och center-armäsn del nder prins Fredrik Carl, medan kron-änrinsens armå i mer framskjuten ställning på 8 — 622—— — C — —00 1