Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 augusti 1870, sida 1

serade har sluppit undan med ett ende sår. Med utomordentlig omsorg ha man förberedt deras mottagande. I sta dens södra del, på Berlinergarnisonens öf ningsfält höjer sig en stad af baracker af trä och tältduk, bestämd att gifva fristad och snabb läkning åt 450 sårade. Hon uppfördes med otrolig raskhet. Gasoch vattenledning fördes dit ut, väldiga fältkök uppställdes, och en oerhörd omhägnad af bräder uppdrages omkring platsen för att hindra allmänhetens obefogade tillopp. Detta är en anläggning af lazarettsföreningen, som står under ledning af professorn d:r Virchow. Under det att vår armå för sig sjelf tågar fram i Frankrike, är det naturligt, att man här på det lifligaste sysselsätter sig med krigets materiella töljder. Ännu innan de tyska vapnen fästat segern vid sina fanor, uppkastade man i harmen öfver Napoleons fredsbrott den frågan, huru man till slut skulle straffa Frankrike. Skalderna kastade i poetisk form det antändande ordet ut bland folket. Strassburg, den tyska staden, skall hon förblifva fransk? Man har gått längre. Allmänt fordrar man Elsass tillbaka för Tyskland. Pressen har hittills försigtigt yttrat sig i frågan, men det förtjenar framhållas, att den half officiella Provinzial-Correspondenz mycket starkt betonar, att Elsass och Lothringen vore gamla tyska provinser, hvilka af rofgiriga franska konungar srånrycktes det tyska riket vid en tid, då Tyskland ännu icke visste, huru starkt det vore i full endrägt. Jag vet, huru många betänkligheter stå emot en reglering af franska gränsen i denna riktning. För den skull gifver jag denna underrättelse blott såsom en symptom på stämningen, såsom den för närvarande yttrar sig, i det jag förbehåller mig att få återkomma till denna vigtiga omständighet. H.