Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 augusti 1870, sida 1

EÄÄEAAAAAA — Från Norge. (Korrespondens till Handelstidningen.) Kristiania den 9 Aug. 1870. L empire cest Fepte. — Europas jemnvigt upprätthålles bäst om ingen af de krigförande vinner absolut seger. — Protesterade vexlar. — Champagnekalas i anledning af Preussens goda utsigter. — Rusta eller icke rusta? — Grundtvigianska stridigheter. — Ett nytt italienskt operasällskap. — IIafgrenska teatersällskapet. empire Cest la paix, dessa presidentens anmärkningsvärda ord, hvarmed han först år 1852 tillkännagaf sina planer att sätta sig på den gamle Napoleons kejsartron, förekommo många redan då så absurda, att man kort derefter hörde den version af dem på Paris kafter: ,Vempire cest Pepce, och i dessa dagar kan visst ingen höra dem upprepas utan ett småleende. Det är denna öfver alla Europas stater sväfvande ,epbe, som äfven hos oss för närvarande åstadkommer splittring i opinionen, och jag måste säga, att sedan Bismarck börjat lyfta slöjan från hvad som föregått bakom kulisserna mellan preussiska och franska statsmän, finner mången så stor skuld hos båda de krigförande makterna, att man tycker, det de begge kunna förtjena en allvarlig tuktelse, på så sätt, att ingendera ar dem skulle kunna tillvälla sig det absoluta herraväldet i Europa. Hvad som hos oss kommer vigtskålen att luta åt franska sidan, är sympatien för Danmark, hvars öde genom preussarnes obetingade seger i sanning blefve förtvifladt. Här äro vi mest böjda för att antaga, det preussarne skola ha framgång i början, men att segern till slut skall bli fransmännens. Möjligen kommer kriget mellan de nu stridande att, efter ett eller två vunna slag på hvardera sidan, sluta med en kompromiss mellan parterna, likasom efter freden i Tilsit, hvarigenom de ömsesidigt tillåta hvarandra att ,arrondera sina gränser på sina grannars bekostnad, och det kommer då an på, huruvida England kan väckas ur sin indolens och om de öfriga staterna finna de nu krigförande så försvagade, att det kan tjena till något att protestera med vapen i hand. Ifall båda parterna förmå att hålla hvarandra i schack, skall i alla händelser Europas jemnvigt bli mindst rubbad och skola vi småfolk ha största utsigt att behålla vår existens oanfäktad. För öfrigt inses lätt, att Frankrikes öde till stor del är beroende af, att Paris förhåller sig lugnt. Napoleonsdagen, den 15, närmar sig, och det skulle väl vara kejsaren ytterst angenämt att bringa underrättelsen om en stor seger till hufvudstaden på denna dag; men att döma af preliminärerna, ser det för närvarande mörkt ut för fransmännen. Medan våra skeppsredare, för såvidt de icke redan förut bortfraktat sina fartyg, göra goda affärer, ha flera affärsmän fått svåra knäckar genom vexlar för levererade varor härifrån landet, hvilka återkomma protesterade. Detta gäller isynnerhet hyflerierna, som förse de preussiska Rhenländerna med hyfladt virke öfver Bremen och till en del öfver Holland. Det besynnerliga inträffade, att postverkets ångfartyg ,Viken, som eljest går på Kiel eller Liibeck, men nu på Nyborg, på sin sednaste tur ej medförde en enda passagerare eller ett enda kolly derifrån, medan den ordinarie trafiken på deuna route brukar vara särdeles liflig. En mängd tyskar bo här i staden, och då de sednaste telegrammen om preussarnes framgångar ingingo, höllo dessa stora champagnekalas, utan att de många, som önska frasmännen seger, funno sig stötta deröfver; icke så få fransktsinnade voro tillochmed så vacklande i sin politik, att de läto inbjuda sig till dessa gillen. Den stora frågan för de förenade rikena: ,rusta eller icke rusta har varit ifrigt diskuterad lär, men synes nu i allminhet ha blifvit sålunda afgjord i opinionen, att man önskar, det materiel af; alla slag må hållas färdig, så att man är säker att ha den i beredskap i förekommande fall, men någon ext:aordini I mandragning af trupper eller lustläger inskar man ej. Våra båda milhltära statsud återkommo i Lördags från konferenRNE