Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 augusti 1870, sida 1

lanken. Detia lyckades, efter en fruktansvärd strid, general von Kameckes division äf general Steinmetz nordarm under general von Göbens befäl. Höjderna vid Spicheren ha blifvit vittnen till en utomordentligt lysande vapenbragd. I konungens hufvudqvarter berättar en officer af generalstaben: ,,Den, som icke varit här, kan ej göra sig någon föreställning om våra truppers tapperhet. De kämpade ej som menniskor, utan som lejon; hvar och en enskild kan kallas en hjelte. Man stred der den 6 dennes ända in i mörka natten, tilldess segern var betryggad. Fienden under general Frossard qvarlemnade flera hundra fångar i de våras händer. Den stöt, som de tyska trupperna fört vid Saarbricken, är uppenbarligen ännu ej slut. Vi skola få höra mera från detta håll. Genom franska armöens allmänna återtåg har general Moltkes plan ej helt och hållit kommit till genomförande. I hvarje fall får nu centralarmeen under prins Fredrik Carl en förändrad uppgift, och denne prins skall, i enlighet härmed, fästa sig vid fiendens häl på ett sådant sätt, att det skall falla den sistnämnde svårt att i lugn åter fatta en fast position. Jag vill i dag icke tala om följderna af våra segrar. Blott en sak: det är den tyska armeen förbehållet att uppträda såsom straffare för det djerfva fredsbrott, hvartill Frankrike gjort sig skyldigt och som kostar medborgarne i verldens alla stater milliarder. Vi önska härvid ej att understödjas af någon. Men jag vill ej heller råda någon att hejda den tyska arm6ens arm och störa exekutionen. Vi vilja en varaktig fred och vi ha i spetsen för oss män, som känna sitt mål och ej skygga tillbaka för någon konseqvens. H 84 UIIDåC IM USUU FU—