34 LILDAKÄU tO0T HÅSUH SVESVE — Från Amerika. (Till red:n af Handelstidningen.) Philadelphia den 20 Juli. Värmen är fortfarande enorm och enlast få och korta regnskurar hafva svalkat luften; en hel mängd solstygnsfall förekomma, dock flera i Newyork än här. Således inträffade derstädes 39 fall endast sistlidne Söndag, en dag så kokhet, att man nästan svimmade, om man några ögonblick utsatte sig för solstrålarnes verkan. Krigsunderrättelserna från Europa bafva väckt ett ofantligt uppseende här och ,the excitement ran high, såsom man här brukar uttrycka sig, isynnerhet bland de otaliga tyskarne i landet, hvilka genom meetings söka underhålla och stärka entusiasmen för deras gamla fäderneslands sak. Så bilda de ock föreningar för insamling af penningebidrag till de blifvande invaliderna, de fallnas enkor och barn, till förplägning af de sårade etc. under deras fosterlands tillstundande blodiga kamp med den mäktige grannen. Fransmännen, hvilka emellertid, som bekant, äro jemförelsevis vida sparsammare representerade härborta, äro äfven mycket entusiastiske för deras bemlands sak, hvilka än deras åsigter om de politiska förhållandena i det inre må vara, och antingen de hata eller älska kejsaren så — ,vVvive la France! och ,å bas ses ennemis! Amerikanarnes sympatier tyckas vara med Preussen och Tyskland; i alla fall önskar nog flertalet — och ett ganska stort flertal — seger och lycka åt Tyskland, dels emedan man anser Frankrike såsom skuld till hela oväsendet, då det är den angripande parten, men hufvudsakligen tillföljd deraf, att millioner Tyskar hafva bär uppslagit sina bopålar och tillvunnit sig med rätta anseendet att vara bland de respektablaste elementerna i landet i alla afseenden. Det är således ej underligt, att amerikanarne nu sympatisera med dessa tyskars gamla hemland. Alla menniskor här rangera sig på antingen fransk eller tysk sida; de otåliga irländarne, hvilka ej i allmänhet älska tyskarne (och dessa beundra lika litet dem) taga parti för Frankrike, för hvilket land de af många orsaker i allmänhet hatva stora sympatier. Man hör knappast talas om annat än de europeiska krigsaffärerna, och som guldet redan har stigit till följd deraf intill 7 å 8 procent — enär , artikeln nu naturligtvis är föremål för export, samt detta utöfvar ett betydligt inflytande på många andra af landets naturella angelägenheter — så är det lätt förklarligt, att dessa händelser nu framkalla ett ovanligt intresse. Flera af Newyorks mera framstående tyska innevånare anhöllo hos mayor Hall, att han ville intaga ordförandeplatsen vid ett stort ,meeting, som de änma hålla till förmån för deras gamla lands sak. Mayorn förklarade dock att, fast han med glädje ville infinna sig och afhöra ,any good speeches som måtte hållas, torde de dock inse det orimliga för honom uti att intaga presidiet vid ett dylikt möte, emedan han, om stadens franska innevånare sedermera begärde utaf honom att han skulle presidera vid ett blifvande möte för att uttrycka sympatier tör deras fädernesland, han då lika litet kunde eller borde afslå denna begäran. Affärerna i Newyork voro ytterst animerade sistlidne Måndag, till följd af krigets utbrott, enär isynnerhet en hel del neutrala skepp befraktades (till omkring 7 sh. pr qvs för direkt hamn och i förhållande ,,för ordres) för spanmålsskeppningar. Emellertid äro affärerna i öfrigt i allmänhet så tysta, att det knappast sedan många år har försports en dylik sommar, och något varaktigt gynnsamt inflytande på dem skall näppeligen kriget på andra sidan hafvet utöfva. Till och med postförbindelsen med Europa, hvilken, som bekant, besörjes genom tyska, engelska och franska ångbåtslinier, hotas med mera eller mindre afbrott, och skulle England inblandas i kriget, får väl amerikanska postväsendet tillse att engagera egna ångfartyg för bestridandet af postförbindelsen med de europeiska länderna. A. o.