stad, stodo de i begrepp att öfver Forbach och S:t Avold draga sig tillbaka på hufvudstyrkan, när general Kameke, morgonen den 6 Augusti, hann dem på de höjder, som draga sig venster om Saar. På de branta höjderna hade fransmännen en gynnsam ställning. Preussiska divisionerna Barnekow och Stiilpnagel kommo skyndsamt sina kamrater till hjelp. Göben förde de preussiska stridskrafterna till storm på Frossards positioner. Afven här var segern — en svår, med stor manspillan tillkämpad seger — på preussisk sida. Preussarnes förtrupp uppnådde Forbach om aftonen, sedan de tagit två franska divisioners bagage och tältläger. General Steinmetz, som haft sitt högqvarter mellan Sulzbach och Saarbräcken, framrycker nu vidare. Afven prins Fredrik Karls armå inträder nu i aktionen. Hans högqvarter var sednast i Blieskastell, midt emellan Saarbriäcken och 2veibräcken. .Afven preussiske konungens högdvarter har flyttats från Mainz till Kaiserslautern, närmare krigsskådeplatsen. De nästkommande dagarne skola bringa oss vidare vigtiga underrättelser, ty det kan ej fela, att Napoleon skall söka rädda sin ställning bakom Mosel mot do tre framträngande tyska härarne. Armeernas nuvarande ställning. Den uppgift vi för några dagar sedan: lemnade om franska härens uppställning, sådan den var, då fiendtligheterna öppnades på allvar den 4 dennes, har till sin riktighet blifvit fullständigt bekräftad. Mac Mahons, de Faillys, Frossards, Baraines och de PAdmiraults armåkårer stode, i den ordning vi här uppräkuat dem, i första slaglinien på en front, som sträckte sig från nejden af Strasburg till Thionville. I andra linien stodo Canroberts, Felix Douays (broder till den fallne Abel Douay) trupper och garderna under general Bourbaki. Denna front var lika väl beräknad för anfall som försvar. Stödjande sig på större och mindre fästningar och på naturligt starka bergpositioner sträckte den sig så godt som parallelt med den tyska gränsen längs Rhenbajern och Rhenprovinsen till Sierck. Dess fel var dess stora utsträckning; men man synes icke hafva väntat, att tyskarne skulle gå anfallsvis tillväga, innan de längs densamma uppstälda armåkårerna hunnit sammandraga sig på en kortare front. Händelserna d. 4—6 Augusti och de på dem följande operationerna af tyska härarne hafva naturligtvis alldeles förändrat såväl franska armåens ställning som dess operationsplaner. Dessa sednare kunna i närvarande stund icke vara beräknade på annat än att samla de strödda och halfupplösta armökårerna dels under Metz kanoner, dels i en mer tillbakaskjuten ställning, som betäcker Chalons och Paris. Det hette ännu den 8 dennes i en officiel depesch från kejsarens högqvarter i Metz, att Mac-Mahon — som då dragit sig ned till Saverne, en nordvest om Strasburg vid foten af ett brant berg belägen stad, stödjande sig på starka bergpositioner och på det befästade Phalzburg — skulle i förening med hufvudmassan af franska hären uppställa sig i Vogeserpassen, och att en koncentration för detta, ändamål eger rum. Men sedan dess skall Mac-Mahon hafva dragit sig tillbaka ända till Nancy, och det vill i sjelfva verket synas som om Napoleons nya plan utginge på att välja den linie, som Moselfloden erbjuder honom, och samla sina stridskrafter på en front från Longwy öfver Metz till Nancy, för att här afbida den anryckande fienden. Möjligt är dock, att förtviflan skall drifva honom att sätta allt på ett kort och omedelbart våga en hufvudbatalj, enär från Paris ingå de mest oroande underrättelser. Ställningen der betecknas tillräckligt af det faktum, att en af imperialismens mest hänsynslöse och värst beryktade män, general Cousin, mer känd under det sjelftagna namnet Montauban eller den honom förlänade titeln grefve Palikao, blifvit utsedd att — bilda en ny minister efter den Ollivierska, hvilken efter en sorglig lefnadsbana bortsopats af stormen. De tyska kårernas operationer äro tillsvidare insvepta i hemlighet. För deras ströfkårer ligger på venstra flygeln landet öppet ända ned emot Strasburg, och i centern hafva deras rekognosceringspartier närmat sig Metz på halfannan mils afstånd. Allteftersom de framrycka, inrätta de telegraflinier, som ställa deras kårer i förbindelse med hvarandra och med högqvarteret. Det vill synas att äfven civilförvaltningen i de ockuperade delarne Af AA O