Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 augusti 1870, sida 1

kel 1 potern-COrrespondens, som antages vara inspirerad af Bismarck. Det heter deri: , Mycket sällsamt är de öfriga makternas beteende gentemot det franska fredsbrottet. Isynnerhet förhåller sig England gåtlikt. Det hade endast behöft kosta England ett ord, för att upprätthålla freden, som så mycket ligger i dess intresse; det hade blott behöft energiskt protestera emot, att Frankrike för sin armå eröfrande till Rhen, och Frankrike skulle noga ha aktat sig att taga det sista algörande steget. Men England har icke blott åtnöjt sig med en formellt ljum föreställning, utan gynnar tillochmed Frankrikes vapen med allahanda leveranser. Icke för Tysklands skull, utan för Belgions, Englands förklemade barn, hade Londonerkabinettet bordt inslå en annan politik. Visserligen är, om Gud förlänar de tyska vapnen segor, Belgien ej hotadt till sin existens, men om det går oss emot, hvad blir då följden? Tyskland har ett stort intresse i Belgiens existens, men naturligtvis ett vida större i sin egen odelade tillvaro. Hvem kan då väl vilja begära af oss, all vi ända till utmattning skola strida för Belgiens oberoende, och hvem kan vilja hindra oss att efter den första för oss olyckligt utfallande trässning sluta fred på Pelglens bekostnad? Må sedan England skrika öfver sitt skötebarns fall, öfver de krigförande makternas oerhörda dåd, öfver störandet at en neutralitet, som garanterades i den europeiska jemnvigtens intresso — om Belgiens fall då går Evgland till hjertat, så har det uteslutande att tillskrifva sig sjelft denna smärta och de öfriga följderna af tilldragelsen. I sjelfva verket skall äfven enhvar opartisk nödgas med stränghet döma Englands förfarande, som endast är ett upprepande af dess beteende i det stora amerikanska kriget. Om Danmark besinnar sig på att intaga en obetingad neutralitetsställning, så kan man förstå detta, ehuru det sannolikt skulle vara fördelaktigare för detta land att med Tyskland göra front mot Frankrike. Men Englands politik är endast förklarlig, om man antager, att det vill förtjena det namn af ett, krämarsolk, hvarmed man så gerna betecknar det. För öfrigt blir den fara, som sväfvar öfver Belgien, med hvarje dag mindre. Kompletteringen af den franska armåen försiggår uppenbarligen långsammare än som är tjenligt för de franska planerna. Sannolikt är äfven, att de sydtyska staternas för Frankrike oväntade hållning nödvändiggjort en fullständig förändring af den franska fälttägsplanen och en dislokation af armen. Nog af, redan nu har den tyska armåen uppnått ett betydligt försprång i slagfärdigheten framför den franska, och det har blifvit möjligt att förlägga krigsskådeplatsen till fransyskt område. Huruvida detta verkligen kommer att ske, är visserligen en annan fråga. Möjligt att man, för alt å tysk sida åt kriget bevara karakteren af ett försvarskrig, inväntar fienden inom de tyska gränserna. Berlin har under de sednaste åtta dagarne haft utseendet af ett fältläger. I genomsnitt voro här dagligen 120,000 man trupper, som härifrån befordrades vidare till sina bestämmelseorter. De förlades nästan samtligen i qvarter, hvilka frivilligt erbjudits af stadens invånare. Alla vapenslag voro representerade. Af stort intresse äro de särskilda pionierafdelningarne för fälttelegrafoch fältjernvägstjensten. Jernvägsafdelningen — bestämd till förstörandet eller upprättandet afjernvägar — existerar sörst sedan år 1866, telegrafafdelningen har sedan nämnde år blifvit väsentligt tillökt. Dess vagnpark är mycket betydlig; anspannet — hvarje transportvagu har 6 hästar — är förträftligt. I samma goda skick befinner sig sjukbärarekårens vagnpark och sanitetstruppens öfverhulvudtaget. Dessa truppers manskap är ulsökt folk af obetiugad pålitlighet. De bära den hvita bindeln med det stora röda korset kring armen. Understundom ser man representanterna af Johanniter-riddareorden, försedda med samma tecken, skynda förbi. Fältdiakoner, för soldaternas själavård, bära på armarne sina särskilda kännemärken. På bangårdarne äro de till ,,tolkköksföreningarne hörande damerna sysselsatta att ur outtömliga förråder förfriska de anländando trupperna med mat, öl, kafte o. s. v. Do aftägande regementena beledsagas af folket under entusiastiska hurrarop till bangården. På hvarje gata fladdrar en mängd flaggor med det röda korset, utvisande, att understödsföreningen har sina insamlingsställen i dessa hus. Insamlingen försiggår i ganska stor skala; en subskription på börsen inbringade ensamt på ett par dagar 200,000 thaler. Detaljinsamlingarne börjas först nu. Amerika skickar respektabla summor. Tyska föreningen i S:t Louis bar ställt en million dollars till understödstöreningarnes disposition. Inom alla samiljer råder en ilrig verksamhet med förfärdigandet al forbindningsapparater; i alla maskinsabriker likasom i arsenalerna arbetas dag och natt. General Moltke, chefen för generalstaben, visar sitt glada ausigte, och detta är ungesår detsamma. som när bebadar vackert väder. Då ril samlad, sann man honom i sc uppfyllande sina pligter som depn Man frågade honom öfverraskad, hur det kom sig, att man hade nöjet att se honom här. ,Ack, min Gudd4, svarade han, ,jag har ingenting annat att göra. Svaret