Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 augusti 1870, sida 3

Article Image
Modersmälet bör ställas i förbindelse med läseboken och med skrifning. Räkneundervisningen bör ske praktiskt. Historien ville talaren dernä nämna såsom det vigtigaste ämnet; instämde fi öfrigt med hr Meijerberg i, att undervisningen bör dana till skicklighet för yrken, hvartill isynnerhet teckning är tjenlig. Skollärare Eklund: Jag hoppas att här ingen finnes, som nekar att ett evigt lif följer på det lekamliga. Kristendomen bör derföre ställas i främsta rummet, emedan vi af den lära att söka och finna det eviga lifvet. Näst kristendomen, ville talaren ställa modersmålet i förening med skrifning, dernäst räkning och sedan de öfriga inena. Ville protestera emot, att man ej kan lära kristendom på skolbänkarne, Luther tänkte annorlunda. Svenska folket vill ej lemna sina barn till folkskolan, om kristendomsundervisningen borttages. All undervisning bör vara praktisk. Skollärare Eriksson: De lärare, som i dag uppträdt, hasva varit eniga om att i främsta rummet sätta kristendomen. Tal. hoppades, att den dag ej skall randas, då vi förmenas, att tala om Kristus för våra kära barn. En talare har önskat ett centrum, kring hvilket de öfriga ämnena gruppera sig. Om kristendomen får första rummet, bör detta centrum blifva modersmålet. Talaren ville ej numerera in de öfriga ämnena, som alla kunna vara lika vigtiga; men de medborgerliga ämnena kunna först väl inläras och uppfattas, om modersmålet rätt behandlats, så att barnet fått öfning att rätt sa, uppfatta och uttrycka hvad det lärer. För vinnande af grundligare insigter i de medborgerliga läroämnena efter skoltidens slut, är af vigt, att sockenbiblioteker finnas. Hr Schollert (Kristiania): Kristendomsundervisningen är af största vigt, men det gjorde talaren ondt, att så många föregående talare sprungit förbi historien. Om man toge historien, sosterlandspoesien från norska folket, vore det, som att taga brödet från barnen. Historien väcker nationelt lif, och det är den, som lifvat norrmännen till att blifva ett handlingens tolk. Vid framställd proposition af ordföranden beslöt mötet, att diskussionen skulle utgöra svar på frågan. Ordföranden anmälde ett från skolmötet i Tromsö anländt telegram med hjertlig helsning till det nordiska skolmötet i Göteborg, hvilken helsning mötet beslöt att genast besvara. För diskussionen öfver andra frågan, som ej hann afslutas i dag, få vi i morgon redogöra. Efter förhandlingarnes slut, kl. 1, höll skolkollega 0. Alcenius från Vasa ett intressant föredrag: ,Huru hafva Skandinaviska Gudarne uppstått, hvaruti talaren sökte framhålla deras uppkomst ur naturföreteelserna, representerande jordens fruktbarhet, solens alstrande förmåga och elden. Pastor Kaslensen från Seland håller i afton kl. 6 ett föredrag ,,om nödvändigbeten af att verka för de ringare klassernas upplysning, och seminariedirektor Leinberg från Finland i morgon f. m. kl. 9, om ,,den praktiska lärarebildningen.

2 augusti 1870, sida 3

Thumbnail