Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 juli 1870, sida 2

följande 13 8: ,Varder svenskt fartyg uppbringadt, bör befälhafvaren i den hamn, dit hans fartyg införes, till svenska konsuln eller vicekonsuln, om en sådan på stället finnes, men i annat fall till närmaste svenska konsul eller vicekonsul, inemna en fullständig och vederbörligen styrkt berättelse angående alla omständigbeter och förloppet vid den skedda uppbringningen. Ss vidare kommers-traktaten mellan Sverige och Ryssland af den 1 (13) Mars 1801 art. 24 n:r 4 samt art. 30. Konsulsstadgan upptager väl icke uttryckligen det fall, att det lands regering der konsuln är anställd lägger embargo på neutrala, hans landsmän tillhörande skepp, i akt och mening att bruka dessa under ett med andra makter uppkommet krig. Likasom emellertid flere traktater mnehälla speciella förbud häremot, så gifver äfven den allmänna folkrätten ingaunda stöd åt ett sådant begagnande af neutral egendom, hvadan det måste vara consulns pligt att efter derom gjord rapport genom kraftiga mått och stog utverka skeppets frigifvande samt presterandet af en efter omständigheterna låmpad skadeersättning.