Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 juli 1870, sida 2

ÅDt SKHt ÅL 1ttFånsmannens eldiga kraf hos tyskarne ersättes af lugnt besinnings fullt mod, hrartill kommer dessa sednaret medvetande, att de försvara ett angripet sädernesland, och att Tysklands framtic beror af deras osserrillighet. De begge motståndarne hafva alla skäl att högakta hvarandras krigiska duglighet. Men i två hänseenden stå tyskarne öfver fransmännen. De förre äro i allmänhet till kroppen kraftigare än de sednare, bland hvilka man finner en mängd små och svaga gestalter, som synas föga egnade att uthärda krigets mödor, ehuru de vanligen visa sig härdigare än man skulle tilltro dem. Men än mer betyder den omständighet, att i Frankrike, trots allt tal om frihet, jemlikhet och broderlighet, ännu sexisterar legosystemet, hvadan enhvar, som kan skaffa sig ett par tusen francs, är i tillfälle att slippa gå i fält och låta en annan blöda i sitt ställe. En följd deraf är, att ytterst få söner af bildade och välmående familjer tjena i franska härens eder, medan Tysklands armåer räknar sitt lands skönaste blomma och ynglingar Jaf alla stånd bland de simple soldaterna. Att detta skänker deras esprit en högre yftning och ökar intelligensen i lederna ligger i sakens natur. Konungen af Preussen har just i dessa dagar utfärdat en kungörelse, som tillkännagifver, att ingen befrielse från krigstjenst kommer att beviljas de högre och mer välmående klassernas söner, utan att sådan befrielse skall uteslutande komma de fattiga klasserna till godo, der ömmande omständigheter kräfva det. Dagens post. Franske kejsaren är, som bekant, illamående, och hans afresa till anfallsarmåen är uppskjuten. Krigsministern Leboeuf, som skall fungera som hans generalstabschef, afgick emellertid den 21 till högqvarteret, och förmodligen har den kejserliga staben gjort honom sällskap. Denna stab består af generalerna Frossard, Böville, prinsen af Moskwa, Castelnau, Douay, Bourbaki, Lebrun, Vaubert Genlis, Reille, Favå, Pajol och Arnandeaux samt 10 ordonnansofficerare. Om ett franskt rekognosceringspartis pr telegraf bekanta öfvergång af preussiska gränsen skrifves från Trier den 19 till Kölnische Zeitung: ,I morse klockan 3 ljödo plötsligt allarmsignaler i Saarbriicken. Ea bataljon af 40:de infanteriregementet ryckte genast ut från Saarbriicken, för att understödja de på gränsen stående förposterna. Ett franskt chasseurregemente hade öfverskridit gränsen och ryckte fram med en tiraljörkedja framför sig. Fransmännen gåfvo på stort afstånd eld ur sina karbiner, beledsagande elden med ett egendomligt krigsrop. Ilalsannan sqvadron tyska ulaner formerade sig till ett angrepp, som dock icke inväntades af chasseurerna. Dessa drogo sig tillbaka och förföljdes ett stycke in på franska området. Sammanstötningen var icke blodig. De kl. 6 hemvändande trupperna helsades af befolkningen med entusiasm. (Sedan dess har en blodig skärmytsling egt rum i samma trakt.) Från Saarbricken skrifves samma dag till Kölnische Zeitung: , Från alla sidor sammanströmma frivilliga; hänförelsen är obeskriflig. Våra ulan-patruller hafva på gränsen närmat sig beridna franska chasseurer på 200 steg och vexlat några skott med dem. En rusig zuav påträffades i ett värdshus och tillfångatogs. En del af den afrikanska hären befinner sig redan på väg till Metz, der fransmännen sägas samla sin hufvudstyrka. Gränstrafiken har upphört, och gränsen är spärrad. Midtemot Saarbräcken stå 23:dje och 67:de franska linieregementena och ett regemente beridna chasseurer. I går afton översöllo fransmännen två gränsuppsyningsmän och sråntogo dem deras penningar — 6 thaler. I Måndags eftermiddag fanns icke en enda fransk soldat i Saargemund — allt afgick Söndags afton till Metz, der stora truppmassor koncentreras. Söndags eftermiddag afgick mycket artilleri från Strasburg till Metz. I Trier hafva gymnasiets och realskolans öfre klasser upplöst sig, emedan ynglingarne frivilligt inträdt i armåen. I Rheims, Chalons och andra städer i Marne-departementet skall man hafva häkat preussiska spioner. Flera tusen araber hafva blifvit värfvade för franska hären. Bland exempel på fransk entusiasm omalas, att en bekant fabrikant i Miihlhausen, Koechlein, vill på egen bekostnad utcusta och underhålla 5,000(?) man frivilige. Comptoir dEscomte har till krigs-! återkomma, ty hon ville — Är drott AnfO:1 manna ville — 1r — — — ZZr3 ZZ— ZZD — — 22Z2 d——2 —