husbehofsindustri. Men det förblifver alltid er himmelsvid skillnad mellan den industri, som endast afser att fylla egna mer anspråkslösa behof, samt den slags industri, hvilken förmår uppträda såsom medtäflare på verldsmarknaden. För att nu till sist tala om de utställda föremålen, så måste medgitvas, att ryssarne i tillverkningen af krigsredskap samt hvad beträffar kanongjuteri, iotaga en ganska respektabel ståndpunkt. Både armeen och flottan hafva i dessa hänseenden låtit sig representeras å utställningen. De exponerade kanonerna äro särdeles vackra, och uti denna slags fabrikation anser jag Ryssland stå särdeles högt. Sak samma är förhållandet med flottans många olika slupar och roddbåtar. Lemnande denna ofantligt rikhaltiga afdelning, som saknar allt värde för oss, vill jag i stället vända mig till sådant, som har mera intresse och vigt tör Sveriges export på Ryssland. De utställda kokugnarne från Polen äro både fula och illa gjorda, och här har Ryssland ännu mycket att lära. Samma omdöme galler äfven om kaminer. Dessa båda artiklar borde kunna bli en lönande exportvara för Sverige. Seker, hvilka jag äfven anser borde löna sig att till Ryssland exportera, men hvilkas fabrikation här ännu är mycket outvecklad och inskränkt, äro: framförallt dörrlås, (sämre och mer obrukbara lås än de ryska har jag aldrig sett), hästskor, bösspipor, yxor, spadar, gångjern, riglar, rakknifvar, köksoch bordskärl samt finsmide. Jag har anledning tro, att äfven Rörstrands utmärkta faience och Höganäs lika förträffliga arbeten aflera skulle göra särdeles stor lycka på den ryska marknaden Mången utländning, som trädt in i afdelningen för jernvägsmateriel och sett de vackra lokomotiv och vaggoner, hvilka der finnas utställda. har troligen föreställt sig, att denna materiel tillverkats å de ryska fabrikerna. Detta är dock icke fallet. Härmed förhåller det sig sålunda, att de ryska sabrikanterna nöjt sig med att införskritva lösa maskindelar, tendrar, bjul, axlar, fjedrar o. d. från utlandet. De utländska maskindelarne hafva sedan blitvit sammanpassade och ihopsatta å de ryska verkstäderna, hvarefter vaggoner och lokomotiv kunnat taga plats inom expositionslokalen. För ett dylikt lokomotiv, som tillverkats i utlandet, men ihopsatts i Ryssland, begära de ryska fabrikanterna 25,400 rubel silfver; för godsvagn, som tillkommit på samma sätt, 1,600, 1,650 å 1,477 rubel silfver; för 6-hjulig vaggon med eldstad 4,600 rubel; för första klass passagerarevagn 5,670 rubel; för tre-klassig dito 2,S50 rubel och för tvåvånig vaggon, med faltlasarett, 10,000 rubel silfver. Slutligen vill jag ock omnämna de ryska exponenternas prisuppgifter å landtbruksredskap, ty det bör ju allud vara nyttigt för svenska exportörer att känna konjunkturerna i Rysslaud så till vida, att de blifva istånd att göra sina beräkningar: tröskverk (utställare: Bellino-Fenderich Comp., Odessa) 1,500 rubel siltver, lokomobil (desamme) 2,400 rubel, ryska plogar, mycket illa gjorda, från 11—14 rub. stycket, plogar (från Libau), fula, 15 rub., tröskverk (Lilpop-Rau Comp., Warschau) 700 rubel, hästvandringar (desamme) 600 rubel, såningsmaskin (desamme) från 110—170 rubel, tröskverk (från Charkow) 350 rubel; för 2 hästar 225 rubel, för 6 hästar 450 rubel, slättharf från 10—17 rubel. Inom denna afdelning finna vi äfven kokugnar (från Polen) fula och illa gjorda, pris: 140 rubel, mindre 50 rubel, kokugnar af hvit kakel med jernplåt (polska) 275 rubel, kokugn af sämre tillverkning (utst.: Davidow) 175 rubel; jernkaminer 12, 15 a 21 rubel stycket.