Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juli 1870, sida 3

frådC VIG 010tL CL dIIIICII. TAÅ 1399 -C6(4122 beräknades bomullsinförseln till en half million pud pr år. På 1840-talet hade denna! siffra fördubblats, och numer eller alltsedan 1860 importerar Ryssland årligen i medeltal 2 :2 millioner pud bomull. Det erfordrar i sanning stora kapitaler för att importera så betydliga qvantiteter bomull utifrån, och det är just af bekymmer härför som man på senare år börjat anlägga pomullsplantager inom Rysslands egna landamären, i afsigt att dymedelst kunna uppdraga denna nyttiga växt inom landet. Att bomull verkligen kan produceras i Ryssland är numera ett konstateradt fak4 tum, och profver på inländsk bomull, upp-: dragen dels i Kaukasien och dels i Turkestan, befinna sig å utställningen. Bomullskultur är visserligen icke att betrakta såsom någon ny näring för Central-Asien, dit införd genom rysk företagsamhet. Tvertom var denna kultur inhemsk i Turkestan långt förr än ryssarne der vunno fast fot; men bomullsodlingen bedrefs derstädes den tiden och betraktades af infödingarne ej annorlunda än såsom binäring utan vigt. Ryssarne å sin sida deremot förstå sig bättre på hvad bomullen duger till. De förstå att till dess fulla vigt och värde uppskatta en sådan aqvisition som MedelAsiens khanater, af naturen begåfvade med en jordmån, tjenlig till producerande af något så allmännyttigt som bomull. Redan har rysk företagsamhet velat forcera I denna produktion så, att Ryssland årligen kan päräkna att erhålla 2, million pud bomull från dess asiatiska besittningar: Chodschent, Samarkand, Taschkent och Buchara. så är bomullsodling der ett helt och hället nytt, tillförene opröfvadt företag; men ätven derstädes hafva bomullsplantager slagit lyckligt ut, det vill säga visat att de kunna bära sig, och profver å bomull såväl som sjelfva växten med coconer derifrån befinna sig jemväl här inom expositionslokalen. Ingen industrigren i Ryssland kan berömma sig af att så hafva lyckats tränga in i samhällets olika klasser, som bomullsvaruindustrien. Af alla, hög och låg, betraktas denna industri såsom samhällets gemensamma skötebarn. Att kunna för 8 å 9I kopek alnen erhålla vackra, kulörta bomullstyger, detta är någonting så förträffligt, att äfven den allra fattigaste muschik är i själ och hjerta tacksam emot de fabrikanter, som lyckats trammana en dylik näringsgren. Också begagnas här bomullstyger till kläder troligen mer än ? på något annat ställe i Europa. Äfven männen af folket bruka allmänneligen byxor, tröjor, blusar och skjortor af bomullstyg. Att den största företagsamhet och konkurrens skall vara rådande inom en industrigren, som så kunnat bemäktiga ssig samhällets alla klasser, faller af sig sjelf. Vi hafva här ett talande bevis på hvad konkurrensens makt förmår att uträtta. Fabrikater af rysk tillverkning, som i allmänhet falla sig dyra, jemförda med de utländska, hafva inom denna industrisggren gått ned till en förvånande prisbillighet. Men så bedrifves denna industri sockså i jättelika dimensioner. Icke mindre än 765 fabriker med en arbetarebesolkning af omkring 122,000 personer äro sysselsatta med att tillverka bomullstyger och bomullsväfnader. Dessa sabrikers ärsiga tillverkningar uppgå i värde till den srespektabla summan af 98 millioner rubel silfver. Fabrikerna utgöras af 48 bomqullsspinnerier med omkring 37 tusen arspetare, 584 bomullstygs-väfverier med 60 stusen arbetare och 133 sitsfabriker med 24 tusen arbetare. Sådant måste erkännas vara ett mer än tillbörligt slöseri med menniskokraster. Men så är det med allt Ihvad anläggningar heter här i landet. Nya I fabriker uppstå, vanligtvis inrättade i serdeles stor skala, men ändock med öfvermått af arbetskrafter. Maskinarbete har sicke ännu blifvit rätt hemmastadt i Ryssland, och derför måste menniskohändernas talrikhet i stället fylla hvad som tryter suti detta hänseende. En författare har roat sig med att räkna ut, det Ryssland ensamt inom lin-, bomullsoch ylleindustriens grenar använder 134,628 arbetare mer än nödvändigt är, samt att fabrikerna, utan att derför behöfva inskränka produktionens omfång, men endast genom att sentlediga antydda arbetspersonal, skulle kunna göra sig en årlig besparing på 16,156,000 rubel. Ej underligt, då ett ssådant slöseri med arbetskrafter eger rum, satt våra sabrikanter icke förmå uthärda Tltäflan med utländingen, utan ständigt nödgas ropa på höga skyddstullar för att I kunna bestå. Jag afbåller mig från egna anmärkningar härvid, och har endast velat Tanföra dessa yttranden för att låta utlandet erfara huruledes det börjar låta på denna sidan Östersjön inom de industriela kretsarne. Ehuru bomullsindustrien å utställningen är mycket rikhaltigt representerad och (ehuru såväl garn som väfnader at bomull finnas här i massa, så hör jag dock känÄnare försäkra, det alla dessa produkter, hvad teknisk konstfärdighet beträssar, ännu lemna mycket öfrigt att önska. Bomullsvarufabrikationen har i Ryssland utvecklat sig till omfånget och antagit oerhörda dimensioner, men, hvad dessa fabrikaters halt beträffar, så lär den i tekniskt hänTA ef Lb l l ; IIvad Kaukasien åter beträffar, A al; aditoft ännu vara un