Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juni 1870, sida 1

2 7 TIDS 146,5 16,9 3 1190 146.2 I6.0 146.0 15.0 11 116.0 118,3 ÅI5, 0 113,3 —14 12 )4 16,0 7523 -i,0 1755,3 Ii3 i3 0s A— — ten, och så har man ett stort hof på Ulriksdal och ett litet hof på Haga, ocl vi Stockholmare äro naturligtvis så hof. messiga, att vi gerna roa oss i dessas grannskap. Att so kungen sjelf dansa omkring majstången vid Ulriksdal anses af mången för något ovärderligt, och hal man ej kommit med på någon af de med trogna undersåter fullproppade ångbåtar, som göra lustturer till sistnämnde kungliga sommarslott samt ej heller varit lycksigare på jernvägståget till Järfva, så kan man åtminstone få vara med på Haga, dit man beger sig till fots för att deltaga i det folknöje, som der anställes af hertigen och hertiginnan af Dalarne. Nå ja, det går ganska obesväradt till på dessa ställen, och hvarje tecken till stel etikett är försvunnet. Hvarenda en af de närvarande tyckes hafva roligt, både hoffröken, herrskapsjungfrun och bondpigan, för att icke tala om löjtnanterna och bodbetjenterna. Om en sådan der ,, med Guds nåde, som t. ex. Gustaf IV Adolf, skulle hafva blifvit vittne till ett slikt sätt af furstar att umgås med folket, hade han fått slag och dött på fläcken, hvarigenom han kunnat bespara nationen besväret att afsätta honom. Sjelfve Gustaf III, som ansåg det höra till pjesen att vara folklig och ställa till nöjen för undersåtarne, lärer väl dock icke hafva tagit saken på det sättet, som Carl XV och dennes yngste broder. Prins Oscar är för närvarande stadd på ströftåg i de norrländska skogarne och har icke kunnat deltaga i de populära dansarne i Stockholmstrakten. Han har dessutom sitt sommarnöje i sydligaste, Sverige och får derigenom sällan tillfälle att dansa omkring majstängerna i våra bygder. I går belystes vi af en klart strålande sol. I dag blötas vi af det mest genomträngande regn. Begge dessa väderlekstörhållanden äro egnade att framkalla vår synnerliga tillfredsställelse. Vi hafva, liksom troligtvis hela Sverige, suckat efter regn under denna försommar, men icke knotade vi deröfver, att Midsommarafton och Midsommardagen voro så solrika. I dag säger man: , hvilken lycka att det var så vackert i går och att det regnar så starkt i dag! Nu få vi nya förhoppningar. Men huru det kommer att gå med det stora folkmötet i morgon, i fall regnet fortfar, det blir en annan fråga. Ett möte är nämligen utlyst af sällskapet .Folkets väl och skall hållas vid Bodal på Lidingön, i Stockholms närmaste omgifning. Ändamålet är att , biträda den af nämnde sällskap beslutade petition till konungen, rörande allmän och lika rösträtt och valbarhet till folkrepresentanter med flera dermed i sammanhang stående frågor. Det är alltså en stor angelägenhet, som skall förehafvas. Mången gör sig lustig öfver dessa folkmöten; andra förskräckas för dem. UHvarken det ena eller det andra är berättigadt. Att tillmäta mötena alldeles ingen betydelse är lika obetänksamt som att tro, det de förmå göra några brådstörtade omhvälfningar i våra politiska förhållanden. Man får höra mycket prat på dessa möten, många opraktiska fraser och äfven många dumheter; men ädlare vore, om de som nu derför håna mötena sjelfva uppträdde på dem och sökte bringa någon reda i en trasslig diskussion eller säga ett par förståndiga ord åt skräflande talare. Att förakta eller bele sina medmenniskor endast för att dessa komma tillsammans för att rådpläga om offentliga angelägenheter, fastän de icke hafva säte och stämma i den officiela representationen, är inhumant och visar bra liten eftertanke. Alltid har det funnits personer, som hånat och föraktat dem, hvilka ej ega politiska rättigheter. För kort tid sedan var det vi, vi som nu äro valberättigade och valbara för våra 800 riksdalers årliga inkomst, hvilka blefvo afsnästa, när vi talade om att äfven vi ville hafva ett ord med i laget. Nu skulle det vara vår tur att håna!? Nu skulle den som taxcras till S00 vara berättigad att förakta den som ej skattar för mer än 750? Månne det är så afvita, så oförskämdt, så rent af himmelsskriande, som åtskilliga påstå, att litet hvar tycker sig böra välja riksdagsmän? , Men hvar skall gränsen sättas? frågar man. ySkola alla, trashanken, lika väl som millionären, hafva lika röst? Skall kanske qvinnan också deltaga i valen? Ja, Iwar gränsen skall sättas för att gilva säkra garantier åt just friheten, det är icke så lätt att afgöra, eller om det skall finnas ens någon gräns, om icke alla äro intresserade af det allmännas väl; men det är just derom man skall diskutera. ,, Frågan är för tidigt väckt, heter det också; , vårt nuvarande statsskick behöfver konsolideras. Nå väl, det kan ju icke vara meningen alt genast införa en radikal resorm. Den behöfver mogna i allmänna omdömet, vändas och betraktas från alla sidor. Om några hatva alltför stor brådska och anse sig icke kunna vänta samt derföre ställa till möten, der en hop okynnigt folk träder upp och framlägger omogna förslag, så få vi väl ursäkta slikt och glädja oss öfver att vi lefva i ett samhälle, der en sådan frihet verkligen existerar, der sådana förslag 2 62 . . 11