Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 juni 1870, sida 2

Article Image
pr kubikfot . rr re eh 2 Spanmål, rotfrukter och linfrö pr 100 kubikfeertr . 25 Salt pr 100 kubikfet. . 15 Stenkol dito Er La Trävaror dito Tr Tegel, Tak-, pr 1,000 stycken . . . .15 , Mur-, d:o Ö... 10 Qvarnstenar pr stycke 2 75 Möbler och andra varor, som ieke lämpligen kunna hänföras till ofvannämnde rubriker, 17 4 af värdet. För varor, som lossas eller lastas, utan att föras öfver kaj eller brygga, betalas endast hälften af ofvanstående hamnafgifter. Varor, som uppläggas på nederlag och för hvilka då erlägges hamnafgift, äro sedan vid förtullning befriade äfven för utgående hamnafgift, om de exporteras eller till annat nederlag transporteras. Befriade äro Kongl. Maj:ts och kronans varor äfvensom sådant nederlagsoch transitogods. som oupplossadt exporteras. Hvad, som vid uträkningen icke uppgår till ?, öre, uteslutes, men halft öre och derutöfver beräknas fullt. Skeppare, som uraktlåter att hos hamnkassören eller hämnmästaren angifna fartyg och last eller genom oriktig uppgift söker undandraga sig stadgade bamnafgifters erläggande, böte 10 rdr, deraf hälften tillfaller angifvaren och hälften stadens fattigkassa. — Det Nya Sverige. Med ångfartyget Orlando afgingo i dag på f. m., bland andra emigranter, äfven de kolonister, 70—980 till antalet hvilka gå att grundlägga kolonien ,,det Nya Sverige i norra delen af staten Maine. Hr W. W. Thomas, j:r, som hitkommit för att utvälja och träffa öfverenskommelse med dessa kolonister, hade på Midsommarattonen inbjudit de resande på kaffe i Baptistsalen, hvarest vänliga afskedsord vexlades och lyckönskningar uttalades till de församlade familjerna, hvilkas medlemmar syntes gifva en god garanti derför, att desse kolonister skola håsda fäderneslandets anseende i det fjerran landet. — Hr Tbomas, som åtföljt kolonisterna med Orlando, har före sin afresa inköpt ett antal passande svenska böcker, hvilka skola grunda det Nya Sveriges folkbibliotek. — Skarpskjutning med remingtonsgevär. Rekryterne vid de å Karlstens fästning vid Marstrand förlagda depötkompanierne af Göta artilleriregemente komma nästa Måndag och Tisdag att företaga målskjutning å den söder om fästningen belägna skjutbanan. — Från Inland skrifves af ,, MarstrandsPostens korrespondent den 20 Juni: Efter ett flertal af för jordbraket ogynsammare år synes det nu, som skulle horisonten något börja Iusua för dem, som deraf mera direkt hafva sin näring. Det sist förflutna året var, som man vet, i så fall temligen gynsamt; men det innevarande tyckes, efter allt, hvad man hittills kan sluta af väderlek och vextlighet, vilja blifva ännu bättre. Väderleken har under våren och försommaren varit af den beskaffenhet, att, i fall jordbrukarens egen vilja varit lag för dess vexlingar, den nappeligen skulle blifvit lämpligare. Också visar sig följden deraf på ett lysande sätt å åkrar och ängar. Rågarna, som för någon tid sedan allmänt gått i ax, hatva uppnått en för årstiden nästan ovanlig längd, och den öfriga höstsäden, nemligen hvetet, är äfven ganska vacker. Alla de särskilda slagen af vårsäd -och isynnerhet de här så vanliga och egendomliga börerna — visa en frodighet, som är egnad att ingifva de bästa förhoppningar. Återstår nu blott att önska, att väderseken under eftersommaren må blifva lika tjenlig för sådens vidare utveckling, mognande och inbergning. De vackra sädesfälten medföra icke allenast den direkta tordelen af fyllda ladugårdar o. s. v. vid inbergningen om hösten, utan de hatva äfven det goda med sig, att landtmannens nit i arbetet, hans mod och ihärdighet tillväxa i samma mån, som ett redan verkställt sådant synes vilja gifva ett godt resultat. I stället för att han under en sommar af ogynsam väderlek ovillig och med nedslazenhet arbetar på t. ex. en åker af s. k. trädesjord, vid hvars sida han ser en annan, der den inder våren sådda säden knappast tyckes vilja betäcka jordytan, går han under en sommar, sålan som denna, lifvad af glada förhoppningar åstad ut med kratt pådrifva sitt, visserligen mödosamma, men såsom det nu vill synas, med en vacker belöning krönta arbete. . — Direktioner. De inom badsosieteen i Marstrand vanliga valen till direkioner för nöjen och välgörande ändamål ;gde rum sistl. Tisdag. Till ledamöter i direktionen för nöjen blefvo utsedde: fru doktorinnan Wallin, fru L. Lundren, fröken Jeamna Wikström, hr L. Lundgren, itteratoren J. Philipsson och löjtnanten F. G. lreflenberg. Suppleanter: Fröknarne Sparre och Labatt sant öjtnant Wettervik och notarien Engström. Af denna direktion hafva fröknarne Wikström ch Sparre anmält hinder. Kompletteringsval har sedermera egt rum, hvarid fru Therese Pineus och Jagmästaren Ilallsin blefo invalde i deras stalle, som anmalt hinder. Direktionen för välgörande ändamäl bestär af: riherrinnan von Celsing, majorskan Koch, fru s herger, kyrkoherden Wallin, friherre IIammilton ch hofpredikanten Öhman. Suppleanter: Fruarne Brusewitz, och Andersson awnt professor Hartelius och musikdirektören Joephson. Af denna direktion äro hinder anmälde af hofredikanten Öbman och musikdirektören Josephson. j j ( j — Vid musikkonservatoriet i Petersurg hölls ärsexamen de sista dagarne af i laj med den stora mängden elever. En ysk musiktidning redogör för elevernas!! unskaper i de olika undervisningsklasi erna och slutar sin redogörelse med säng: lassen för fruntimmer, i hvilken fru Nissenaloman är första lärarinna. Glanspunk) 1 I l 1 1 t I k en i examina, skrifyer tidningen, var fru Nisen-Salomans fruntimmers-sångklass. Flera hedlemmar af den kejserliga tamiljen, elien at den förnäma verlden, vetenskapsvän och artister hade stämt möte i henes klass, och de två stora salarne voro illa af åhörare. De unga eleverna blefvo elsade med stormande bifall och framropingar efter utförda sångnummer, och vid ppvisningens slut reste sig hela publiken I ch framkallade fru Nissen-Saloman under i e lifligaste bifallsbetygelser. b — Nitroglycerin-explosion, Tyska si dningar berätta att den utanför Hamburg 7 å Lauenburgs område befintliga nitroglyPrinoch dynamitfabrik för ett par vec2 or sedan sprungit i luften. Explositio-Aen inträffade kl. half 12 en söndags f. m. ch de två detonationer, som förspordes, ra hörts på ett afstånd af sex tyska mil än olycksstället och man kände husen aka i staden Lauenburg. Förutom den ada explositionen säges ha förorsakat i hus o. s. v. i de närbelägna byarne, efvo fem menniskor dödade och flere mer h mindre skadade. Det uppgifres, att I NÅNN CLAA (9 I —

25 juni 1870, sida 2

Thumbnail