Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 juni 1870, sida 2

utan öfverdrift antagas till 1,200. Under gruset af ett hus framdrog man 5 personer, som ännu andades, men straxt derefter afledo. — — — Pe turkiska ministrarne, specielt polisministern, ha gjort sin pligt vid detta sorgliga tillfälle. Krigsministern lät genast utrymma kasernerna för att skaffa de husvilla herberge och sände dem hundratals vagnar med lifsmedel och sängkläder. Kommunalstyrelsen utdelar dagligen stora qvantiteter bröd, ris, smör, m. m., samt har ställt sängkläder, linne, kökssaker m. m. till de brandskadades disposition. Då sultanen fick veta olyckan, begaf han sig genast till brandstället, der han sjelf utdelade flera befallningar. De brandskadade ha slagit läger, dels på artilleriplatsen, dels på den gamla armeniska kyrkogården, der 1,500 tält äro uppslagna. Många familjer ha fått bostäder i artillerikasernen. RUMÄNIEN. Vid valen till deputeradekammaren ha de röda på de flesta ställen legat under. Derigenom har deras raseri stigit till det yttersta, och i Potesti har det kommit till beklagliga excesser, som nödgade till militärens användande. GREKLAND. Marathonaffären har haft till följd en duell. Efter det Coronos hade beskyllt den förre krigsministern Soutzo för att hafva stått i förbindelse med röfrarne, utmanade denne honom på duell, i hvilken Corohos blef sårad. AMERIKA. Från Washington meddelas den 14 dennes: , Presidenten Grant säger i sitt budskap till kongressen: ,,Insurgenternas ställning på Cuba har icke förbättrat sig; striden föres på begge sidor på ett barbariskt sätt, trots civilisationens fordringar. Cubanerna söka inveckla Förenta Staterna i sina angelägenheter, i det de begära, att de skola bli erkända som en krigförande makt. I slutet af budskapet anmärker Grant, att han icke anser de mellan spaniorerna och Cubanerna varande fiendtligheterna som ett krig i internationell mening. En korrespondent i Filadelsia har lemnat en skildring öfver feniernas sednaste ,berömliga fälttåg mot Canada samt öfver den ,store hjelten O Neills krigiska bedrifter. Hade icke några menniskolif dervid förlorats, skulle man varit frestad att anse hela tillställningen för ett skämt, utfördt till förlustelse för gränsboarne i staten Vermont. Då fenierna den 25 Maj på morgonen hade kommit c:a 100 ster; från gränsen, kommenderade OTNeill sina 100 man att göra halt och lät utdela ammunition samt utveckla det irländska banåret, hvarpå ,han ville framkalla sina truppers tapperhet genom ett tal i de gamla romerska fältherrarnes stilk. Han yttrade bland annat: , Soldater! aldrig skall jag återvända öfver denna gräns utan som segerherre eller död! Kommen ihåg, att I utgören den irländsk-amerikanska armåens avantgarde; att I skolen taga det första steget för att befria Irland från dess ok! Det är för fäderneslandets sak, som vi nu angripa fiendens land! Edra landsmäns blickar hvila på Eder! Framåt march ! En af officerarne, kapten Gronau, aftog sin hatt och svarade på truppernas vägnar: ,General! Vi äro stolta öfver att bilda avantgardet; Irland kan lita på, att vi skola göra vår igt! , Derefter afmarcherade den tappra skaran. De nyfikna yankees från Vermont hade till fots, till bäst och i åkdon af många olika slag begifvit sig till gränsen för att se, huru , fälttåget skulle aflöpa; ja, det påstås, att de icke läto det fattas hemliga uppmuntringar till ,,de tappra irländarne att ,gå dugtigt på. Kapten Gronau och hans kompani hade knappast kommit öfver gränsen, innan de på vägen nedför en backe blefvo högst obehagligt öfverraskade af en gevärssalva från canadiska frivilliga, som lågo dolda bakom stenar och träd. Anföraren Gronau träffades af ett skott, en fenier stupade, träffad af en kula i hjertat. Allmän oreda och återtåg mot gränsen. I detta farliga ögonblick skyndade ,,öfverfältherren O Neill dit, ordnade trupperna på nytt och uppställde dem i slagordning till ett hufvudanfall. Olyckligtvis fanns det bland de amerikanska åskådarne en general Foster och en polisembetsman Bailey. Dessa begge häktade 0 Neill, för det han kränkt neutralitetslagen. ONeill sade, att han cke skulle låta häkta sig, samt att hans soldater nog skulle veta att beskydda hoom; men Foster och Bailey förde honom als öfver hufvud in i en vagn och skynlade bort med honom till Burlington. En nalf timme derefter var hela den feniska tyrkan upplöst och tillbaka på nordamericansk botten; den hade varit 90 minuter .fiendens landk. Ett ungefär lika re